ÌÇĐÄֱȄ

25 september 2025

Under 2024 slogs två avdelningar samman vid Institutionen för systemteknik. Dessa två avdelningar var Datorteknik (DA) och Elektroniska kretsar och system (EKS). Tillsammans bildar de nu Avdelningen för elektronik och datorteknik (ELDA).

Autonom robot lastar av askar. Fotograf: Simon Höckerbo

På ELDA forskar och utbildar man inom elektronikrelaterade områden. Här utforskas både analog och digital elektronik, liksom gränslandet däremellan – mixed-signal. Man arbetar även med programmerbar elektronik och processorer, vars tillämpningar sträcker sig brett inom allt från radioelektronik till medicintekniska utmaningar.

Mikael Olofsson, universitetslektor, är avdelningschef vid ELDA och säger att sammanslagningen så här långt har varit smidig, men att det naturligtvis finns mer att göra.

Ökning av samarbeten

Berätta om bakgrunden till sammanslagningen. Varför valde man att göra en sammanslagning och vilken nytta ser man med den framåt?

– De två sammanslagna avdelningarna var relativt små. Samtidigt var verksamheten på de två avdelningarna om inte likartade, så i alla fall relaterade. Det var mer analogt på EKS och mer digitalt på DA. Sammanslagningen innebär att ISY samlar det mesta av sin elektronikrelaterade verksamhet under ett paraply, säger Mikael Olofsson.

Har ni hunnit se några resultat av sammanslagningen?

– Jag ser en ökning i samarbetet mellan medarbetare från det som tidigare var två avdelningar, framför allt när det gäller avdelningens undervisningsverksamhet. Det tydligaste exemplet på det är ett omfattande arbete i syfte att förnya och omorganisera de två elektronikrelaterade profilerna på D- och Y-programmen, som också samordnar med kursutbudet på det internationella masterprogrammet i elektronik.

Breddning av forskningsverksamheter

Vad fokuserar man på just nu hos ELDA?

– Avdelningens verksamhet är undervisningstung. Vi strävar efter att jämna ut förhållandet mellan omfattningen av forskning och undervisning. Dels vill vi öka omfattningen av forskning, och dels vill vi stärka avdelningens förmåga att tillhandahålla den undervisning som vi ger.

Hur ser man på forskningen vid ELDA i framtiden? Finns det några särskilda mål eller ambitioner du vill lyfta?

– Avdelningen har två forskningsområden, som motsvarar de två tidigare avdelningarna. Forskningen inom de områdena ser ganska olika ut, och det är realistiskt att det till stor del fortsätter så. Sedan hoppas vi förstås på att få till interna samarbeten, där våra olika kompetenser kan komplettera varandra.

Man strävar efter en breddning av sina forskningsverksamheter i riktningar som kan gynnas av elektronik. Maskininlärning är ett område i ropet där man exempelvis kan bidra med effektiva implementeringar av neuronnät.

– Vi vill även utföra forskning som leder till utveckling av simuleringsverktyg för digital elektronik. Där har vi som tradition att bidra till lösningar som utgör öppen källkod, säger Mikael Olofsson.

Förnyelse inom grundutbildning

Anders Nilsson, universitetsadjunkt, är studierektor vid ELDA och han lyfter vikten av förnyelse inom grundutbildningen där två grundutbildningsområden av praktiska skäl blivit ett. Det nya grundutbildningsområdet heter Elektronik och datorteknik.

– Om vi ska tala om något fokus, förändring, mål eller ambitioner så handlar det om förnyelse. Vi har ett behov av att uppdatera kurser, förnya och anpassa innehållet till omgivande förändringar och även att hitta nya medarbetare. En del av dessa saker har gjorts, men det finns mer att göra, säger Anders Nilsson.

Ett exempel på förnyelse är arrangemanget Electronics half day, där olika företag, studenter och medarbetare inom ELDA träffas i utställningsform för att intressera och entusiasmera studenter inom elektronik och datorteknik. Arrangemanget erbjuder en arena för att knyta kontakter med företag för olika ändamål. Förhoppningen är att det blir ett återkommande event.

Kontakt

Läs mer om ELDA

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.