Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt. Sin egen skoltid minns han med värme och som student älskade han tentor. Nu har han fått utmärkelsen Årets alumn vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.
Fotograf:
Anna Nilsen
Kemiläraren Jesper Svartz får utmärkelsen Årets alumn.
SÄ hÀr i backspegeln var det nog sjÀlvklart att Jesper Svartz skulle bli lÀrare. Fröet till sin yrkeskarriÀr hittar han nÀmligen redan i barndomen.
â Jag har ju alltid haft vĂ€ldigt lĂ€tt för mig i skolan och ofta hjĂ€lpt klasskompisarna, framför allt i matte och naturvetenskap men Ă€ven sprĂ„k har jag tyckt var roligt.
Ălskar tentor
Sedan mĂ„nga Ă„r Ă€r han huvudsakligen kemilĂ€rare pĂ„ Berzeliusskolans gymnasium i Linköping. LĂ€rarexamen tog han vid Linköpings universitet dĂ€r han ocksĂ„ doktorerat i medicinsk cellbiologi. NĂ€r han rĂ€knar efter har han tillbringat totalt elva Ă„r vid universitetet och beskriver sig som nĂ€stan âöverdrivet utbildadâ. Den enkla orsaken Ă€r att han Ă€lskar att lĂ€ra sig nya saker â och att fĂ„ testa vad han lĂ€rt sig.
â NĂ€r jag gick pĂ„ universitetet var tentor bland det bĂ€sta jag visste. För jag har vĂ€l aldrig hamnat i det dĂ€r lĂ€get dĂ€r jag inte kan, erkĂ€nner han.
Entusiasmen för kemiÀmnet Àr pÄtaglig nÀr Jesper Svartz tillsammans med ett par elever demonstrerar nÄgra kemiexperiment för oss. VÀtskor Àndrar fÀrg, det flammar och smÀller till allmÀnt jubel.
â Man mĂ€rker att han brinner för Ă€mnet lika mycket som eleverna och det smittar av sig, sĂ€ger Alexander StjĂ€rnström som gĂ„r naturvetenskapliga programmets spetsutbildning.
Ìę
Anna Nilsen
Eleverna Gustav Blomqvist och Alexander StjÀrnström gillar Jespers sÀtt att undervisa.
Tips till lÀrare
Eleverna pĂ„ spetsutbildningen Ă€r ambitiösa och stĂ€ller ofta ovĂ€ntade och kluriga frĂ„gor. NĂ„gra av dem har till och med vunnit Svenska Kemisamfundets kemiolympiad. DĂ„ Ă€r det ju en klar fördel om lĂ€raren Ă€r âöverdrivet utbildad.â SjĂ€lv vill Jesper Svartz inte analysera sina styrkor för mycket.
â Men en grej Ă€r att jag Ă€r vĂ€ldigt strukturerad. Mina lektioner Ă€r till exempel 60 minuter lĂ„nga, aldrig 80 minuter som en del har. Det blir ineffektivt med 80. Jag orkar ju inte ens sitta dĂ€r sjĂ€lv!
PÄ frÄgan om vad han har för tips till den som vill bli en bÀttre lÀrare funderar han en stund. Sedan sÀger han att det viktigaste, i alla fall inom kemi och biologi, Àr att göra demonstrationer för eleverna, att visa saker och dra paralleller till verkligheten.
â Det andra Ă€r att skriva pĂ„ tavlan. Allting har blivit sĂ„ otroligt digitaliserat. Det tredje Ă€r att eleverna absolut inte ska sitta med datorn uppe och anteckna. SĂ„ klassisk, traditionell undervisning med sjĂ€lvklarheter som att elever fĂ„r vara aktiva, diskutera tvĂ„ och tvĂ„ och fĂ„r bryta av med frĂ„gor.
Anna Nilsen
En bra kemilÀrare mÄste göra demonstrationer, menar Jesper Svartz.Vill vÀcka ungas intresse
Naturvetenskap och matematik Àr Jesper Svartz grej. Han vill veta hur saker funkar. Det Àr ocksÄ ett tankesÀtt han vill ge eleverna: att det gÄr att gÄ till botten med problem och förstÄ hur allt hÀnger ihop.
Men lÄngt ifrÄn alla delar hans entusiasm för naturvetenskap och matematik. Han berÀttar att nÀr hans barn var smÄ var han ute pÄ förskolan och visade experiment.
â Alla barn Ă€lskar ju sĂ„dant. Det Ă€r vĂ€l nĂ„gonstans pĂ„ mellanstadiet och sedan pĂ„ högstadiet som de tappar intresset lite grann.
Hur man ska rÄda bot pÄ just det problemet har han inget fÀrdigt svar pÄ. Det finns en vÀxande brist pÄ kvalificerade NO-lÀrare pÄ högstadiet och kanske ocksÄ pÄ utrustning och lokaler för att göra experiment och demonstrationer, menar han.
Anna Nilsen
Strukturerad och entusiastisk. Det Ă€r Jesper Svartz lĂ€rarstil. â Vi mĂ€rker ju att saker vi sjĂ€lva gjorde pĂ„ högstadiet, det har de inte gjort nu. Problemet Ă€r att man dĂ„ nog tappar en del elever. För det Ă€r ju de sakerna som gör det roligt och spĂ€nnande.
MÄnga har en Äsikt om den svenska skolan. Det har förstÄs Jesper Svartz ocksÄ. Han framhÄller att det finns mÄnga gymnasieskolor som hÄller jÀttehög nivÄ. Det trÄkiga, menar han, Àr att skolan blivit vÀldigt segregerad och att de elever som har störst behov av de bÀsta lÀrarna ofta fÄr gÄ pÄ skolor med sÀmre kvalitet.
GĂ€rna betygsfritt
ÌęOm han fick bestĂ€mma helt fritt skulle han gĂ€rna slippa betygen. Samtidigt ser han inga bra alternativ. NĂ„gra planer pĂ„ att sluta som lĂ€rare har han inte, Ă€ven om han â kanske - skulle tjĂ€na mer i ett labb pĂ„ nĂ„got medicinföretag. LĂ€rare Ă€r, om inte ett kall, sĂ„ i alla fall ett viktigt jobb. Men det Ă€r inte ett yrke för vem som helst.
â Absolut inte. Man mĂ„ste ha intresse för Ă€mnena. Sen mĂ„ste det finnas ordning i klassrummet. LĂ€raren mĂ„ste ha lite ledaregenskaper, annars spelar det ingen roll hur duktig den Ă€r pĂ„ sina Ă€mnen.
Den entusiastiske läraren
Eleverna
Gustav Blomqvist och Alexander StjĂ€rnström om Jespers undervisning.Ìę
Kemilärarens favoritämne
Jesper Svartz avslöjar vilket grundÀmne han gillar bÀst.
Fakta
Jesper Svartz
Alumn från linjen Gymnasielärare kemi/matematik och forskarutbildningen Medicinsk cellbiologi
Yrke: łÒČâłŸČÔČčČőŸ±±đ±ôĂ€°ùČč°ù±đ
čóö»ć»ć: 1972 i Norrköping.
Bor i Ljungsbro utanför Linköping.
Familj: fyra barn, varav tre utflugna.
Hade ingen kemilÄda som barn men fick en i samband med doktorsexamen.
âDĂ€remot har jag haft elever som haft labb i garaget hemma. SĂ€g inget till Kemikalieinspektionen!