ÌÇÐÄֱ²¥

12 november 2025

Utsläppen av växhusgasen metan från sjöar och dammar riskerar att fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det kan i sin tur att höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario från FN:s klimatpanel, IPCC. Det visar en ny studie från ÌÇÐÄֱ²¥s universitet och NASA Ames Research Center i USA.

Nordlig sötvattensjö Fotograf: Monica Westman
Sjöar är stora metankällor.

– För mig blir det ännu tydligare att vi verkligen, verkligen vill byta klimatscenario så snabbt som möjligt. Framtiden blir väldigt osäker om vi inte gör det, säger professor David Bastviken på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Sjöar och vattenreservoarer är några av de största metankällorna på jorden. Det mesta av utsläppen sker i samband med att mikroorganismer bryter ner organiskt material i syrgasfria miljöer. Innan industrialiseringen var naturens utsläpp av metan till atmosfären i balans med processerna som bryter ner metanet. Om de pågående klimatförändringarna stör den naturliga balansen så att naturens utsläpp ökar riskerar den globala uppvärmningen att förvärras.

Modell baserad på verkliga data

Tillsammans med Matthew S Johnson, forskare vid Nasa Ames Research Center, har David Bastviken skapat en modell för att förutsäga förändringar i metanutsläppen från sjöar och vattenreservoarer fram till slutet av århundradet utifrån IPCC:s olika klimatscenarier. Modellen baseras på verkliga mätdata från 767 platser i jordens alla klimatzoner. Den tar hänsyn till en mängd faktorer som temperaturförändringar, skiftningar i årstidernas längd, olika typer av flöden, olika typer av sjöar i olika regioner, förändringar i sjöars och dammars area, samt mängden näringsämnen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

David Bastviken framför en vassrugge.Fotograf: Charlotte Perhammar
Professor David Bastviken på Tema Miljöförändring.
– Vi kommer fram till att det som har absolut störst effekt på framtidens utsläpp är temperaturförändringarna. Metanbildningen är väldigt temperaturkänslig, säger David Bastviken.

Anledningen är att stigande temperaturer skyndar på den mikrobiologiska nedbrytningen så att metanutsläppen ökar exponentiellt. Forskarnas beräkningar visar att om IPCC:s allvarligaste klimatscenario slår in kommer nuvarande utsläpp av metan från sjöar och dammar att ha nästan fördubblats i slutet av århundradet. Det skulle öka de totala globala metanutsläppen med cirka 10 procent jämfört med nuvarande nivå, vilket skulle bidra till snabbare klimatförändringar än i IPCC:s värsta-scenario.

Stora effekter av minskning

Men trots att det kan se mörkt ut går det ändå att hämta något positivt ur de här resultaten, menar David Bastviken. Å ena sidan värmer människans utsläpp av framför allt koldioxid just nu upp planeten. Indirekt ökar det utsläppen av metan från naturliga processer, vilket riskerar att öka växthuseffekten ännu mer. Å andra sidan kan en minskning av människans koldioxidutsläpp ge en lika tydlig motsatt verkan.

– Varje stoppat växthusgasutsläpp från samhället får en dubbel effekt. Det kommer att förhindra den direkta klimatpåverkan av utsläppet, och det kommer också att stoppa en framtida ökning av metanutsläpp från sjöar och dammar, säger David Bastviken.

Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Formas och NASA’s Interdisciplinary Research in Earth Science (IDS) Program and the NASA Terrestrial Ecology and Tropospheric Composition Programs.


Artikel: (2025), D Bastviken, M S Johnson, Nature Water, publicerad online 4 november, DOI: 10.1038/s44221-025-00532-6

Kontakt

Relaterade nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇÐÄֱ²¥ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.