ÌÇĐÄֱȄ

21 januari 2026

Att människor förflyttar sig är inget nytt. Ändå har "migration" blivit en politisk besatthet globalt enligt professor Bridget Anderson, som utmanar begreppet med sin forskning och uppmanar fler att göra detsamma. Det här är varför.

En grupp mÀnniskor som stÄr bredvid varandra.
Bridget Anderson i samtal professor Carl‑Ulrik Schierup under REMESO:s konferens i Norrköping i november 2025.

Bridget Anderson Ă€r professor i migration, rörlighet och medborgarskap samt chef för det tvĂ€rvetenskapliga forskningsinstitutet Migration Mobility Bristol (MMB) vid universitetet i Bristol. Hennes forskning bygger pĂ„ insikten att skillnaderna mellan begreppen ”migrant” och ”medborgare” konstrueras genom sĂ„vĂ€l lagstiftning som sociala och politiska praktiker. Vardagliga antaganden om vem som Ă€r migrant synliggör den underliggande logiken i migrationspolitiken, att den Ă€r rasifierad och riktad mot de fattiga i vĂ€rlden.

Anderson talade vid en konferens som REMESO arrangerade med anledning av att LiU firade 50 Ă„r 2025. Konferensen hade rubriken: ”Migration i en tid av kris” och i sitt anförande fokuserade Anderson pĂ„ frĂ„gor som: Vem rĂ€knas som migrant och varför? Vilka förflyttningar rĂ€knas? Hur slutar vi ta grĂ€nser för givna?

– NĂ€r migranter korsar grĂ€nser visar de bĂ„de att vi lever i en mycket ojĂ€mlik vĂ€rld och ifrĂ„gasĂ€tter grunden för denna ojĂ€mlikhet. De som rör sig olagligt gör det i strid mot lagen som sĂ€ger att de mĂ„ste stanna kvar i ojĂ€mlikhet och bara finna sig i det. De accepterar inte det, sĂ€ger Bridget Anderson.

Med det politiska skiftet i Europa, som domineras av nationalistiska, högerpolitiska agendor, har denna logik blivit uppenbart frisprĂ„kig. Oftast positioneras ”migranter” som ett hot, ett hot mot kulturen, ekonomin, politiken, nationalstaten – och arbetsmarknaden. Bridget Anderson konstaterar att ”vad de Ă€n sĂ€ger kommer det bara att bli fler mĂ€nniskor pĂ„ flykt nĂ€r ojĂ€mlikheten ökar och klimatkrisen blir alltmer akut”.

En vÀrld utan "migranter"

Vad skulle hĂ€nda om hennes uppmaning att dekonstruera begreppet migration lyckades? För att lyckas skulle ”mĂ„nga andra saker behöva falla pĂ„ plats”, enligt Anderson, som menar att sjĂ€lva ifrĂ„gasĂ€ttandet av konceptet med nödvĂ€ndighet öppnar för bredare diskussioner om styrning, ojĂ€mlikhet och den globala kapitalismens struktur.

En kvinna med glasögon poserar för en bild.
– Jag förestĂ€ller mig att en vĂ€rld utan ’migranter’ skulle vara en vĂ€rld utan grĂ€nser, och dĂ€rmed en vĂ€rld utan egendom och utan de ojĂ€mlikheter och orĂ€ttvisor som frĂ„n början driver pĂ„ migration.

Kritik om att öppna grÀnser Àr oförenliga med starka vÀlfÀrdssystem Àr i Bridget Andersons ögon ett mycket bra exempel pÄ nÀr migration uppmÀrksammas.

– Vi uppmĂ€rksammar migration om det Ă€r en migrant som utnyttjar vĂ€lfĂ€rdsstaten. Vi mĂ€rker inte rörelser nĂ€r det Ă€r pengar frĂ„n beskattning av ett vapenföretag som blivit en tillgĂ„ng i vĂ€lfĂ€rdsstaten. Den rörelsen Ă€r helt osynlig.

För Anderson Àr den centrala frÄgan hur samhÀllen kan bygga rÀttvisa system för omfördelning och demokratiskt beslutsfattande i en vÀrld mer prÀglad av hur mÀnniskor rör sig Àn av begrÀnsningar.

– Jag vet Ă€rligt talat inte vad svaret Ă€r, men jag vet att det mĂ„ste vara en central frĂ„ga. AlltsĂ„, det Ă€r lĂ€ttare att förestĂ€lla sig vĂ€rldens undergĂ„ng Ă€n en vĂ€rld utan grĂ€nser. Det Ă€r dĂ€rför vi behöver tvĂ€rvetenskapligt arbete som uppmuntrar och ger nĂ€ring Ă„t vĂ„r politiska fantasi. För att hitta lösningar mĂ„ste vi identifiera rĂ€tt frĂ„gor. Och migration Ă€r startpunkten för mĂ„nga av dessa frĂ„gor.

Hydran som reser sig

Ett sÀtt att lÀra sig av migration utan att bekrÀfta begreppet, Àr att placera analysen av mÀnsklig rörlighet i ett bredare sammanhang av sociala processer och relationer, och koppla ihop migrationsforskare med forskare inom andra omrÄden. Hennes senaste bok, antologin Rethinking Migration, gör just det.

I sitt nuvarande projekt Àr Anderson redaktör för en kommande volym med titeln Hydra Rising, inspirerad av den inflytelserika historien The Many-Headed Hydra (2000) som undersökte revolutionÀra allianser och experiment med kollektiva levnadssÀtt pÄ 1600-talet. Radikaler frÄn den perioden utmanade Àktenskapet, könsroller och rashierarkier, innan kapitalismen var fullt etablerad.

Den nya boken utforskar hur dessa traditioner lever vidare idag, sÀrskilt i samtida rörelser som föresprÄkar rörelsefrihet, ömsesidiga stödstrukturer och avskaffade grÀnser.

.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.