ÌÇĐÄֱȄ

11 mars 2025

Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag i samhället. Det har forskare vid ÌÇĐÄֱȄs universitet kommit fram till i en studie publicerad i tidskriften Nature Sustainability.

Forskare hÄller en lysande glasplatta i pincett. Fotograf: Olov Planthaber
"Om en produkt har hög prestanda men är dyr och inte är miljömässigt hållbar kanske den inte är tillräckligt konkurrenskraftig på marknaden", säger Muyi Zhang, doktorand på IFM.

– Lysdioder av perovskit Ă€r billigare och enklare att tillverka Ă€n traditionella lysdioder och dessutom kan de ge livligare och starkare fĂ€rger om de anvĂ€nds i skĂ€rmar. Jag skulle sĂ€ga att det hĂ€r Ă€r nĂ€sta generations lysdiodsteknik, sĂ€ger Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet.

Men för att ett teknikskifte ska ske dÀr dagens lysdioder byts ut mot de som Àr baserade pÄ materialet perovskit krÀvs mer Àn prestanda. DÀrför har Feng Gaos forskargrupp tagit hjÀlp av professor Olof Hjelm och John Laurence Esguerra, bitrÀdande universitetslektor vid LiU.

PortrÀtt (Feng Gao).
Feng Gao, professor vid IFM. Fotograf: Olov Planthaber

De specialiserar sig pÄ hur innovationer som bidrar till miljömÀssig hÄllbarhet ska kunna komma ut pÄ marknaden.

Tillsammans har de undersökt hur mycket 18 olika perovskitlysdioder pĂ„verkar miljön och vilken kostnad de har – kunskap som idag Ă€r bristfĂ€llig. Undersökningen görs med sĂ„ kallade livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser.

Byt ut guldet

Den typen av analyser krĂ€ver en tydlig systemavgrĂ€nsning – det vill sĂ€ga vad man rĂ€knar in och inte nĂ€r det gĂ€ller kostnad och miljöpĂ„verkan. Inom den ramen undersöks vad som hĂ€nder frĂ„n att produkten skapas fram till att den inte kan anvĂ€ndas lĂ€ngre. Produktens liv frĂ„n vaggan till graven kan delas in i fem olika faser: rĂ„materialframstĂ€llning, tillverkning, distribution, anvĂ€ndning och till slut avveckling.

– Graven vill vi helst undvika. Och det blir genast mer komplicerat nĂ€r man tar med Ă„tervinning i berĂ€kningarna. Men hĂ€r visar vi att det Ă€r viktigast att tĂ€nka pĂ„ Ă„teranvĂ€ndning av organiska lösningsmedel och hur rĂ„materialen framstĂ€lls, speciellt om det Ă€r ovanliga material, sĂ€ger Olof Hjelm.

Ett exempel dÀr livscykelanalysen ger vÀgledning handlar om den lilla mÀngd giftigt bly som finns i perovskitlysdioder. I dagslÀget behövs det för att perovskiterna ska vara effektiva.

PortrÀtt (Olof Hjelm).
Olof Hjelm, professor vid IEI. Fotograf: Thor Balkhed

Men enligt Olof Hjelm gör man ett misstag om man stirrar sig blind pÄ endast blyet. I lysdioder finns ocksÄ mÄnga andra material, som exempelvis guld.

– GuldframstĂ€llning Ă€r extremt giftigt. Det blir biprodukter som kvicksilver och cyanid. Dessutom Ă€r det vĂ€ldigt energikrĂ€vande, sĂ€ger han.

Den största miljömÀssiga vinsten skulle dÄ i stÀllet uppnÄs genom att byta ut guldet mot koppar, aluminium eller nickel, och behÄlla den lilla mÀngden bly som behövs för att lysdioden ska fungera optimalt.

Kan bli ny standard pÄ sikt

Det Linköpingsforskarna kommit fram till Àr att perovskitlysdioder har stora möjligheter att kommersialiseras pÄ sikt. Kanske kan de till och med konkurrera ut dagens lysdioder. Det Àr tack vare en lÀgre kostnad och mindre miljöpÄverkan. Den stora knÀckfrÄgan Àr livslÀngd. Men utvecklingen av perovskitlysdioder gÄr allt snabbare och de hÄller allt lÀngre. Forskarna menar att livslÀngden behöver komma upp i cirka 10 000 timmar för att uppnÄ en positiv miljöpÄverkan, nÄgot som de tror Àr möjligt. Idag ligger de bÀsta perovskitlysdiodernas livslÀngd pÄ hundratals timmar.

Muyi Zhang, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid LiU, menar att mycket av forskningens fokus hittills handlar om att öka prestandan pÄ lysdioden, nÄgot som han tror kommer förÀndras.

– Vi vill ju att det vi utvecklar ska anvĂ€ndas i den verkliga vĂ€rlden. Men dĂ„ behöver vi forskare bredda vĂ„rt perspektiv. Om en produkt har hög prestanda men Ă€r dyr och inte Ă€r miljömĂ€ssigt hĂ„llbar kanske den inte Ă€r tillrĂ€ckligt konkurrenskraftig pĂ„ marknaden. Det tankesĂ€ttet kommer att vĂ€gleda vĂ„r forskning mer och mer.

Studien finansierades bland annat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, VetenskapsrÄdet, Energimyndigheten, Olle Enqvists stiftelse, Centrum för nanovetenskap och teknologi vid LiU samt via den svenska regeringens strategiska forskningsomrÄde inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid LiU.

Artikeln: , Muyi Zhang, Xiaotian Ma, John Laurence Esguerra, Hongling Yu, Olof Hjelm, Jiashuo Li & Feng Gao, Nature Sustainability (2025), publicerad online 15 januari 2025. DOI: 10.1038/s41893-024-01503-7

Tre glada manliga forskare i labbrock.
Professor Olof Hjelm frÄr en demonstration av labbet dÀr perovskitlysdioder framstÀlls av doktoranden Muyi Zhang. Fotograf: Charlotte Perhammar

Kontakt

Läs mer om samarbetet och forskningen

Strategisk statsning

Forskningsmiljöer som möts

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.