ÌÇÐÄÖ±²¥

17 mars 2023

Klimatkrisen gör att en del experter menar att även mer riskfyllda åtgärder nu måste undersökas. Ett sådant är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med den kontroversiella tekniken kring vetenskaplig osäkerhet och risker? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet studera.

Solen och termometer som visar hög temperatur. Fotograf: batuhan toker

Redan 2006 hävdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att överväga även riskabla metoder mot klimatförändringarna. Han syftade då på försök att reglera solinstrålningen, så kallad Solar radiation management, SRM.

Men idén är kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick läggas ner redan på planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nämligen att ge oanade konsekvenser.

SRM tas alltmer på allvar

Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och även FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berättar Anders Hansson, biträdande professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han är huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under några år ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrålning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osäkerheten som omgärdar tekniken, dess roll i samhället och hur de ser på sin egen roll.

Linköpingsteamet ska också granska hur FN:s klimatpanel förhåller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor från Energimyndighetens forskningsprogram �Människa, energisystem och samhälle� (MESAM). Ambitionen är även att på ett begripligt sätt berätta om den komplicerade frågan för resten av samhället.

–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom användning av SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden, säger Anders Hansson.

Svårt att förutsäga följdverkningar

En tänkt metod är till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfären för att mildra solinstrålningen, ungefär som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet är att konsekvenserna är svåra, eller omöjliga, att överblicka. Här är några möjliga problem:

• Olika världsdelar kan påverkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa får ett mer behagligt klimat.
• SRM kan minska drivkraften till att ställa om energisystemen och minska utsläppen av växthusgaser. Därmed fortsätter till exempel försurningen av världshaven.
• Mindre solkraft och ändrat utseende på himlen.
• Systemet måste ev. hållas i gång utan avbrott i århundraden vilket ställer orimligt stora krav på politisk stabilitet.
• SRM-tekniken skulle kunna användas militärt.

Många insatta forskare menar att man bara kan få tillräcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat är att det skulle kunna innebära att hela jorden utsätts för ett riskfyllt experiment, säger Anders Hansson.

Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson på Tema M.
SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden

Fler nyheter

En man och en kvinna som sitter på en soffa.

Globala förändringar blir lokala frågor i Strimman

Hur påverkar klimatförändringar, geopolitisk oro och desinformation människors vardag? Nya säsongen av Strimman samlar forskare, samhällsaktörer och allmänhet för samtal om hållbarhet i en föränderlig värld.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

En person som lagar mat över öppen eld.

Sex miljoner till LiU-forskning om luftföroreningar

Joyanto Routh har fått nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade lösningar i Sverige och Indien.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet.