Medborgare ska få inflytande
2019 antog EU-länderna det energipolitiska paketet Ren energi för alla européer. Där beskrivs energigemenskaper som ett sätt att skapa ett mer effektivt och hållbart energisystem. Det finns samtidigt en förhoppning om att det ska göra européerna mer positiva till satsningar på förnybar el.
I gemenskaperna kan privatpersoner, kommuner eller små och medelstora företag gå samman för att producera, dela och lagra energi. Enligt EU-direktiven ska de drivas utan vinstsyfte och ha lokal förankring. En tanke är att det ska bli enklare för EU-medborgarna att själva vara med och driva på omställningen. Men ambitionerna är större än så. Lokalt samägda solceller eller vindkraftverk skulle kunna flytta inflytande över energisystemet från de stora bolagen till de vanliga medborgarna.
– När vi ser konflikter blossa upp kring vindkraftsetableringar skulle energigemenskaper kunna vara en väg för att undvika det, säger Fredrik Envall.
Ingen enhetlig lagstiftning
Enligt direktiven måste EU-länderna underlätta bildandet av energigemenskaper, men i Sverige har i stort sett inget gjorts, visar forskarnas analys.
Den som vill bilda en energigemenskap måste idag ta sig fram genom en djungel av lagar, så som ellagen, koncessionslagstiftningen, konsumentlagstiftningen och lagar kring bolagsformer. Dessutom finns tekniska hinder som kräver stor expertkunskap och formella krav hos olika marknadsplatser för el. Allt det här gör det svårt för små, medborgardrivna sammanslutningar.
En intervjuperson från en energigemenskap med ambitionen att jobba i enlighet med EU:s sociala hållbarhetsmål beskrev det som att vara tvungen att ”vrida sig som en kålmask.”
De stora bolag som äger elnäten är heller inte särskilt pigga på att få konkurrens, visar forskarnas intervjuer med personer engagerade i energigemenskaper i Sverige.
– I flera fall har vi sett hur de får motstridig information vid sina förhandlingar med nätägare, till exempel om att få tillträde till nätet. De beskriver det som förhalningstaktiker eller rätt och slätt motstånd, säger Fredrik Envall.
Lagändringar och rådgivning
I en nyskriven text -en så kallad policy brief - riktad till beslutsfattare ger forskarna förslag på lösningar för att EU:s energipolitik ska bli verklighet i Sverige.
Ett råd är att förenkla lagstiftningen, ett annat att se till att stödsystem och skatteregler gynnar bildandet av energigemenskaper. Men det offentliga måste också hjälpa till på andra sätt. Därför föreslår forskarna att kommunerna får i uppdrag att inrätta rådgivningsfunktioner för den som vill bilda en energigemenskap.
Forskningsprojektet har också haft som mål att underlätta bildandet av energigemenskaper. Därför finns nu en mer populärt skriven rapport riktad till allmänheten och material för studiecirklar som utvecklas i samarbete med bland annat Studiefrämjandet och Färnebo Folkhögskola. Trots svårigheterna växer nämligen intresset för energigemenskaper.
– Det har börjat bubbla alltmer både på lokal och regional nivå och även bland en del nationella organisationer, sammanfattar Fredrik Envall.
Forskningen är finansierad av Energimyndigheten.
Policy brief:
Artiklar: , F Envall, D Andersson, H Rohracher, Sociologisk forskning, Vol. 60, nr 3–4, s. 299-325, 2023, doi: 10.37062/sf.60.25394
, F Envall, H Rohracher, Environment and Planning E: Nature and Space, 2023, doi: 10.1177/25148486231188263
F Envall, D Andersson, J Wangel, Energy Research & Social Science, vol. 102, 2023, doi: 10.1016/j.erss.2023.103200
