ÌÇÐÄÖ±²¥

17 juni 2021

Forskare och lärare – men också expert, utredare, samhällskritiker och opinionsbildare. Historikerns roller i samhället har förändrats med tiden. Men hur? Och vilken funktion har historikern idag?

Äldre bilder Fotograf: fstop123

Det undersöker flera författare i boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster. Många har ofta en förenklad bild av vad historiker gör menar David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet. Tillsammans med Martin Åberg vid Karlstads universitet är han redaktör för boken.

– Historikerns roller behöver problematiseras. Förutom att vara forskare och universitetslärare har historiker relationer till flera andra yrkesgrupper i samhället, och har kompetenser som efterfrågas på olika håll i samhället. Men olika aktörer kan ha olika förväntningar på historiker, och det här måste historiker förhålla sig till och diskutera med varandra. I slutändan står historikernas professionalitet på spel.

Förr uppfattades historiker som obestridda auktoriteter på det förflutna. Men det har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Samhället har sett förändringar så som demokratisering, globalisering och digitalisering. Och när samhället förändras så förändras medborgarnas frågor och därmed också förväntningarna på historiker.

– Kunskap cirkulerar och befinner sig i någon mening alltid i rörelse. Det betyder att kunskapen kontinuerligt kan förändras och omtolkas, inte bara av historiker. Samtidigt har historiker en unik träning att värdera kunskaper i ett sammanhang och kan ta ställning till vad som är rimliga tolkningar, säger David Ludvigsson.

Boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster är den första att ta ett helhetsgrepp kring historikerns olika roller och funktioner. Bokens författare analyserar och diskuterar bland annat vem som är historiker, vilka roller och vilket ansvar historikern haft över tid, hur det kan komma att se ut i framtiden samt historikerns relation med och ansvar gentemot det omgivande samhället.

Författarna berör också jämställdhet inom historikeryrket, samt hur globalisering, teknisk utveckling – så som internet, sociala medier och digitalisering – och krav på internationell publicering har ändrat förutsättningarna för historiker som forskare

Boken utgår både från historikerns roller utanför och inom universitetsvärlden.Ett svart bokomslag med mindre rektangulära bilder pÃ¥ gamla kartor och skrifter.Omslag till boken Historikern i samhället - roller och förändringsmönster.

– Vi som arbetar som historiker måste fråga oss själva vilka roller vi är redo att fylla, vilka relationer vi måste värna och utveckla och vad som egentligen är vårt ansvar i relation till samhället. Det finns ett stort behov av kritisk självreflektion, för att säkerställa att professionen fortsätter stå i dialog med olika delar av samhället, säger David Ludvigsson.

Boken

Historikern i samhället - roller och förändringsmönster. David Ludvigsson och Martin Åberg (red.). 2021. Gidlunds förlag.

Seminarium

Boken presenteras och diskuteras vid ett seminarium den 21 september kl. 18:30. Seminariet hålls via Zoom och riktar sig framför allt till historiker, men är öppet för alla. För frågor och anmälan, kontakta David Ludvigsson.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇÐÄÖ±²¥ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.