ÌÇÐÄÖ±²¥

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott, och det får konsekvenser för det lokala partisystemet.

Läs hela nyheten.

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Förklaringen kan vara att vår känsla av personligt ansvar minskar när en enskild röst sannolikt inte avgör resultatet, menar forskarna.

Läs hela nyheten.

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Läs hela nyheten.

Fördelningen av uppdrag bland politiker i kommunpolitiken är skev. Ett fåtal kommunpolitiker har många olika uppdrag medan majoriteten av politikerna endast har ett till två uppdrag. Att uppdragen koncentreras till en liten klick politiker kan kortsluta mekanismer för ansvarsutkrävande och därmed försvaga demokratin.

Läs hela nyheten.

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier än personer på vänsterkanten, men inte för andra typer av falsk eller vilseledande information. Och oavsett ideologi tenderar vi att godta politiska påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Läs hela nyheten.

Det finns risk att personer gynnas om de har släktingar på viktiga poster inom offentlig sektor. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet, där korruption i en mogen demokrati undersöks. Slutsatsen är att så kallad nepotism är ett problem som behöver mer uppmärksamhet i Sverige.

Läs hela nyheten.

I en tid då demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism, där det blir tydligare vem som faktiskt har makten, är ett exempel på en sådan reform.

Läs hela nyheten.

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

Läs hela nyheten.

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar: från osäkerhet kring hur en sådan planering kan utformas till kunskapsluckor och starka normer om tillväxt.

Läs hela nyheten här.

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

Läs hela nyheten

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning. Gruvnäring och vänsterstyren spelar en central roll, men även tidigare exploatering och grannkommuners vägval har betydelse.

Läs hela nyheten

De globala utsläppen av koldioxid från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat Linköpings universitet i en artikel i tidskriften Nature Communications.

Läs hela nyheten här.

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet, där försökspersoner ställdes inför tuffa val mellan olika sjukdomsbehandlingar. Resultaten kan förklara varför det är så trögt att åstadkomma effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Läs hela nyheten.

Den omsorg som äldre får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner får tjänstemännen besluta om äldreomsorg utifrån individens behov – helt enligt socialtjänstlagen. I andra detaljstyr lokala politiker med risk att faktorer som ekonomi och politisk ideologi inverkar på besluten, visar en avhandling från Linköpings universitet.

Läs hela nyheten här.

Ska samhället skydda sig från barn som begår brott, eller behöver barnen själva skyddas? Frågan är central i dagens debatt om ungdomskriminalitet. Men den är långt ifrån ny. Under de senaste 150 åren har samhällets svar växlat mellan straff, vård, uppfostran och stöd.

Läs hela nyheten här.

I Norrköping har införandet av obligatoriskt skolval lett till att betydligt fler familjer väljer skola och att det blivit enklare för kommunen att planera utbildningen. Men samtidigt riskerar segregationen att förstärkas. Det visar en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).

Läs hela nyheten här.

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet.

Läs hela nyheten här.

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men för ett lyckat preventivt arbete krävs kunskap och stöd till lokala aktörer liksom en gemensam förståelse för arbetssätt och förväntningar.

Läs hela nyheten här.