â Vi vet vĂ€ldigt lite om vem som fattar beslut om stöd till Ă€ldre och pĂ„ vilka grunder besluten tas nĂ€r de fattas av chefer och politiker. Det Ă€r lite som en svart lĂ„da, sĂ€ger Sara Wittberg som skrivit sin doktorsavhandling om lokala politikers styrning av Ă€ldreomsorgen.
För att glÀnta pÄ locket har hon studerat alla kommuners sÄ kallade delegationsordningar. DÀr har de lokala politikerna bestÀmt pÄ vilken nivÄ som olika typer av beslut ska tas: av politikerna sjÀlva eller lÀngre ner i organisationen.
Stora kommunala skillnader
Ăldreomsorgen regleras av socialtjĂ€nstlagen som i huvudsak sĂ€ger att individens behov ska avgöra vilken omsorg den ska fĂ„. Men eftersom svenska kommuner har ett starkt sjĂ€lvstyre har lokala politiker stort utrymme att pĂ„ egen hand bestĂ€mma vad som gĂ€ller.
För Àldreomsorgen visar det sig skapa stora skillnader mellan kommuner.
Jonas Roslund
I nÀstan alla kommuner regleras handlÀggarnas arbete genom utformningen av beslutanderÀtt och via riktlinjer. Hos vissa Àr riktlinjerna mjukt utformade och avsedda som stöd, hos andra Àr de tvingande. PÄ en del hÄll detaljstyr politikerna allt ner till antalet duschar och stÀdtillfÀllen. I var femte kommun Àr det inte handlÀggarna som fattar beslut om Àldres behov av att flytta till sÀrskilt boende.
â I vissa kommuner fĂ„r socialarbetaren â som har kompetensen, trĂ€ffar individen, bygger relation och förtroende â bara fatta beslut om 40 timmars hemtjĂ€nst, varefter en chef eller politiker tar över. I andra har de beslutanderĂ€tt upp till 300 timmar per mĂ„nad, sĂ€ger Sara Wittberg.
Ett problem Àr hur riktlinjerna Àr skrivna, enligt Sara Wittberg. De kan strida mot rÀttspraxis eller bryta mot socialtjÀnstlagens intentioner om att individens behov ska avgöra.
Ekonomi och ideologi
Skillnaderna mellan kommuner hÀnger ihop med ekonomi och politisk majoritet, visar Sara Wittbergs avhandling. Kommuner med mindre beslutanderÀtt för handlÀggarna har ofta lÀgre medelinkomst per invÄnare eller styrs av högerkoalitioner.
BĂ„de rĂ€ttssĂ€kerhet och likvĂ€rdighet kan pĂ„verkas av systemet, menar Sara Wittberg. Vilken Ă€ldreomsorg du fĂ„r kan avgöras av var du bor. Det blir dessutom svĂ„rare för medborgaren att veta vem som ska hĂ„llas ansvarig och pĂ„ vilka grunder beslut tas. Ăr det handlĂ€ggaren eller politikerna? Ăr beslutet taget utifrĂ„n socialtjĂ€nstlagen, ekonomin eller nĂ„got annat?
Samtidigt som det Ă€r politikernas uppgift att hushĂ„lla med pengarna och se till hela kommunens bĂ€sta, ska beslut enligt socialtjĂ€nstlagen utgĂ„ frĂ„n den enskilda individens behov. Ăldreomsorgen utgör en cirka femtedel av kommunernas budget och antalet Ă€ldre kommer att fördubblas till 2040. HĂ€r finns en inbyggd konflikt som riskerar att skĂ€rpas över tid.
LÀgsta nivÄ för Àldreomsorg
Som lösning föreslÄr Sara Wittberg att staten sÀtter en tydlig lÀgsta nivÄ för vilken Àldreomsorg som kommunerna mÄste erbjuda. Kommunerna behöver ocksÄ hjÀlp med att hÄlla kunskap och riktlinjer uppdaterade. Det uppdraget kan ges till exempelvis Socialstyrelsen. Slutligen mÄste kommunerna bli bÀttre pÄ att informera om hur beslut tas och hur Àldre och andra kommunmedlemmar kan pÄverka hur Àldreomsorgen ska se ut i deras kommun.
â Det mesta som pĂ„verkar mĂ€nniskor i vardagen Ă€r pĂ„ kommunal nivĂ„. Det behöver man prata mer om, sĂ€ger Sara Wittberg.
