ÌÇĐÄֱȄ

01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i lÄda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.