ÌÇĐÄֱȄ

01 februari 2024

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster återspeglas även i många andra länder i Europa och USA där väljare utanför centrala storstadsområden oftare stödjer högerradikala eller anti-etablissemangspartier. Men skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Hand stoppar valsedel i lÄda.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt röstbeteende hos boende på landsbygder med särskilt fokus på stödet för SD.

Studien, som omfattade en undersökning av boende i 49 kommuner och cirka 1 800 bostadsområden, visar att sannolikheten att stödja SD är högre även i kommunvalen hos de som bor på landsbygder.

– En intressant upptäckt var att det ökade stödet framför allt kommer från invånare i landsbygdsdistrikt inom kommuner som inte räknas som renodlade landsbygdskommuner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Hon menar att resultatet tyder på att det inte är att vara landsbygdsbo i sig som ökar viljan att stödja Sverigedemokraterna. Det specifika sammanhanget där landsbygdsområden ligger har också betydelse. Detta eftersom sambanden inte gällde på samma sätt för väljare på landsbygder i landsbygdskommuner.

Oro för försämrad kommunal service

Undersökningen visade också att negativa uppfattningar om framtiden för den egna platsen, i kombination med oro för en försämrad kommunal service och tillgång till skolor, delvis kan förklara det högre stödet för Sverigedemokraterna bland landsbygdsväljare.

– De här resultaten är i linje med annan forskning som kopplar samman minskad tillgång till offentlig service med ett ökat stöd för partier som Sverigedemokraterna, säger Wallman Lundåsen.

Särskilt i tider av besparingar brukar förslag om att koncentrera den kommunala servicen till centralorter föras fram. Oron för en försämrad tillgång till kommunal service kan i sin tur påverka väljarna. Viljan att centralisera service och skolor till centralorten kan vara starkare i kommuner som inte är rena landsbygdskommuner. I landsbygdskommuner bor en större andel av befolkningen utanför centralorten.

I en tidigare studie har Susanne Wallman Lundåsen och Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på CKS, undersökt om bostadsorten påverkar vilket parti som invånarna stöttar. Den visar bland annat att väljare som är missnöjda med hur kommunen fördelar sina resurser finns även i centralorterna, men dessa väljare lutar i högre grad mot vänster.

Artiklarna:
, publicerad i Journal of Rural Studies, januari 2024.

, publicerad i Journal of Rural Studies, november 2023.


Studierna är en del av projektet “Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige” och är finansierade av Länsförsäkringars forskningsfond.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.