ÌÇĐÄֱȄ

12 december 2024

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

– Utvecklingen mot att tidigare politiska motståndare väljer att styra tillsammans väcker frågor om hur man resonerat i de båda partierna och hur man tyckte att samarbetet fungerar, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

I en ny studie från CKS har Wänström har intervjuat 29 lokala ledare för Socialdemokraterna och Moderaterna i 17 kommuner där S och M styr tillsammans utan några andra partier. Hans huvudsakliga frågeställningar handlar om vad man såg för potentiella fördelar och nackdelar med att styra ihop och hur man upplever att det har fungerat att styra tillsammans.

Resultatet presenteras i CKS-rapporten ”Lika partier leka bäst? Ledande lokala partiföreträdares erfarenheter av koalitioner mellan Socialdemokraterna och Moderaterna”.

Bra genomslag för den egna politiken

Resultatet visar bland annat att de båda partierna sökte stabilitet och handlingskraft när de skulle bilda ett nytt styre. Det fick de också, ofta till och med mer än de hade förväntat sig. "Vi har aldrig fått genomslag för så mycket av vår egen politik som nu" uttryckte exempelvis flera politiker i båda partierna.

– Att tycka något i politiken är en sak - att lyckas genomföra det är något annat. De här partierna upplever att man slagkraftigt har lyckats genomföra sin politik i den här konstellationen. De båda partiernas liknande organisationer och kulturer ses som en viktig anledning till det, säger Johan Wänström.

Men det finns också utmaningar med den här typen av styre. Historiskt sett har antingen Socialdemokraterna eller Moderaterna varit det ledande oppositionspartiet i många kommuner. Nu har det inte varit lika tydligt vem som ska inta en sådan ledarroll, vilket kan ha resulterat i en svagare politisk opposition.

Gott samarbetsklimat

Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna att det varit enklare att komma överens om en gemensam politik än vad man hade föreställt sig, att samarbetsklimatet varit riktigt gott och att det enskilda partiet har fått stort genomslag för sin egen politik.

– Jag tror att den här sortens förändringar gör att vi inte slentrianmässigt kan utgå ifrån traditionella föreställningar och roller i den lokala politiken på samma sätt som tidigare, avslutar Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

02 november 2026

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

27 oktober 2026

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

20 oktober 2026

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.