FrÄn livsmedelsproduktion, bioenergi och möjligheter att bygga ut vÄra stÀder till rekreationsmiljöer, kultur och biologisk mÄngfald. SamhÀllets krav och förvÀntningar pÄ vad marken ska ge oss Àr mÄnga och ofta i konflikt med varandra.
Det Ă€r ett komplext uppdrag kommunerna har nĂ€r de â genom planmonopolet â planerar och beslutar om hur, och till vad, marken ska anvĂ€ndas.
Med hjÀlp av satellitdata har forskarna studerat hur markanvÀndningen i Sverige hÀnger samman med olika lokala förhÄllanden och aktörer. Det Àr ett samspel av flera politiska och ekonomiska faktorer som pÄverkar hur marken anvÀnds.
â GruvnĂ€ringen Ă€r den enskilt viktigaste drivkraften i Sverige. PartifĂ€rg och valkonkurrens spelar ocksĂ„ roll, sĂ€ger Emanuel Wittberg, postdoktor vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till studien som nyligen fick ta emot University of Minhos hĂ„llbarhetspris.
Politikens pÄverkan
NÀr en kommun har en tydlig politisk majoritet Àr markomvandlingen lÀgre, visar studien. Under vÀnsterstyren, dÀremot, Àr exploateringen mer omfattande Àn under högerstyren.
â Det Ă€r sannolikt kopplat till Socialdemokraternas historiskt pro-industriella tradition pĂ„ lokal nivĂ„, inte minst i gruvkommuner, sĂ€ger Emanuel Wittberg.
Men med Miljöpartiets inflytande blir markpÄverkan mindre omfattande.
â Studien visar att formell politisk representation av miljöintressen faktiskt gör skillnad i praktiken: ett starkare stöd för Miljöpartiet hĂ€nger samman med lĂ€gre exploatering, sĂ€rskilt i gruvkommuner. En möjlig slutsats Ă€r att miljöperspektivet behöver vara institutionellt representerat för att vĂ€ga tungt i besluten.
Tidigare markanvÀndning och grannar spelar in
Ăven andra aspekter bortom de politiska har betydelse. Omfattande markanvĂ€ndning Ă€r vanligare i kommuner med tidigare erfarenhet av exploatering. Hur en kommun vĂ€ljer att anvĂ€nda marken kan ocksĂ„ spilla över pĂ„ regionen i stort.
â Studien visar pĂ„ ett tydligt stigberoende: kommuner som exploaterat mycket mark tidigare tenderar att fortsĂ€tta göra det. DĂ€rtill finns grannskapseffekter som gör att exploateringstrycket sprider sig regionalt, sĂ€ger Emanuel Wittberg.
Behov av uppföljning och samordning
Det finns behov av att följa upp de politiska besluten och pÄ sÄ sÀtt stÀrka möjligheterna till ansvarsutkrÀvande. Studien visar hur satellitdata kan vara ett verktyg för att göra just det.
â Satellitdata gör det möjligt att löpande följa faktiska förĂ€ndringar i landskapet och koppla dem till beslut i nĂ€mnder och bolag. Det skapar förutsĂ€ttningar för att bedöma om beslutade riktningar faktiskt omsĂ€tts i praktiken.
Samtidigt behöver markanvÀndningen ocksÄ i högre grad ses som en gemensam angelÀgenhet, menar Emanuel Wittberg.
â Den kan inte hanteras som en renodlat kommunal frĂ„ga. Beslut i en kommun pĂ„verkar grannkommunerna, och tidigare beslut skapar ett momentum som Ă€r svĂ„rt att bryta. Det talar för regionalt samordnade perspektiv snarare Ă€n isolerade kommunala avvĂ€gningar.
