Det fria skolvalet Àr en komplex frÄga för kommunerna. Valfriheten ska vÀrnas men medför samtidigt utmaningar kring bland annat lÄngsiktig planering, resursfördelning, segregation och ökade klyftor i samhÀllet.
För att hantera de hĂ€r utmaningarna införde Norrköpings kommun obligatoriskt skolval 2020. Bland politiker och tjĂ€nstepersoner fanns flera ambitioner bakom införandet, visar en studie ŽÚ°ùĂ„ČÔ CKS. Framför allt att fler elever ska vĂ€lja skola, men ocksĂ„ mer rĂ€ttssĂ€kra och tydliga rutiner. Det fanns Ă€ven en förhoppning om att skolsegregationen skulle minska om fler gjorde aktiva val.
Hur blev det till slut? Forskarna har intervjuat politiker, tjÀnstepersoner och elever för att förstÄ ambitionen bakom och utfallet av det obligatoriska skolvalet.
Tydligare process och enklare planering
Flera av kommunens ambitioner uppfylldes i och med det obligatoriska skolvalet, visar studien. Betydligt fler familjer vÀljer nu skola och det har blivit enklare för kommunen att planera.
Marie-Louise Elebring
â VĂ€sentligt fler gör nu faktiskt ett skolval. Eleverna upplever det som positivt att fĂ„ vĂ€lja, Ă€ven om de ocksĂ„ Ă€r nervösa över att inte veta om de fĂ„r plats pĂ„ den skola de har valt. Men framför allt Ă€r tjĂ€nstepersonerna positiva till att sjĂ€lva processen har blivit mer transparent för vĂ„rdnadshavare och enklare att hantera för kommunens tjĂ€nstepersoner, sĂ€ger Sofia Nordmark, universitetslektor vid CKS.
Planeringen har blivit enklare tack vare tydligare kriterier för skolplacering, ett algoritmbaserat placeringssystem och att fristÄende skolor numera ingÄr i skolvalet.
Inte minskad segregation
Studien visar dock att det obligatoriska skolvalet inte har lett till minskad segregation. TvÀrtom riskerar den att öka.
Ăven om betydligt fler vĂ€ljer skola speglar valen Ă€ndĂ„ de socioekonomiska klyftor och den bostadssegregation som redan finns i kommunen.
â I intervjuerna med eleverna sĂ„ sĂ„g vi att var de bodde och gick i skolan hade betydelse pĂ„ flera olika sĂ€tt. Eleverna vĂ€ljer gĂ€rna skolor nĂ€ra bostaden, skolor som de Ă€r bekanta med eller skolor som kompisarna valt. PĂ„ sĂ„ vis hĂ€nger boende- och skolsegregation samman, sĂ€ger Magnus Dahlstedt, professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.
Karin Midner
Skolvalet innebĂ€r inte bara att familjer vĂ€ljer till en skola, utan ocksĂ„ bort ŽÚ°ùĂ„ČÔ skolor. Familjer med starkare socioekonomiska resurser vĂ€ljer i högre utstrĂ€ckning bort skolor i mindre bemedlade omrĂ„den. Samtidigt Ă€r det vanligare att familjer i omrĂ„den med socioekonomiska utmaningar antingen avstĂ„r ŽÚ°ùĂ„ČÔ att vĂ€lja skola eller gör ett passivt val, vilket innebĂ€r att de eleverna oftare placeras i skolor som andra valt bort.
â Ăven om det nu, efter införandet av obligatoriskt skolval, Ă€r fĂ€rre som inte vĂ€ljer skola sĂ„ berĂ€ttar bĂ„de rektorer och elever om vĂ„rdnadshavare som inte vĂ€ljer pĂ„ grund av svĂ„righeter att förstĂ„ systemet, sprĂ„kkunskaper eller att familjen har hĂ€lsorelaterade eller sociala problem. Den lilla grupp som inte vĂ€ljer fĂ„r plats pĂ„ de skolor som andra inte vĂ€ljer, sĂ€ger Viktor Vesterberg, docent vid Avdelningen för pedagogik och sociologi, Linköpings universitet.
Magnus Johansson
UtjÀmna uppvÀxtvillkoren för barn och unga
Att lösa segregationen handlar i stÀllet om att utjÀmna livsvillkoren för barn- och unga.
â Ett sĂ€tt att motverka segregation inom skolans omrĂ„de kunde vara att underlĂ€tta för elever att vĂ€lja skola i olika delar av staden, exempelvis genom subventionerad kollektivtrafik och att göra skolvalet tillgĂ€ngligt för alla genom information och stöd, inte minst för de fĂ„ vĂ„rdnadshavare som inte vĂ€ljer, sĂ€ger Magnus Dahlstedt.
Ìę
