鈥� Konspirationsteorier kan ha en v盲ldigt starkt mobiliserande kraft - som n盲r Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror p氓 konspirationsteorier, s盲ger Julia Aspern盲s vid Institutionen f枚r beteendevetenskap och l盲rande vid Link枚pings universitet.
Doktorsavhandlingen handlar om vem som tenderar att falla f枚r falsk eller vilseledande information 鈥� s氓 kallad missinformation. En av aspekterna som unders枚kts 盲r hur politisk orientering p氓verkar mottagligheten f枚r missinformation. Svaret 盲r att det beror p氓 vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras p氓 enk盲tsvar fr氓n cirka 2500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Felaktiga slutsatser
Julia Aspern盲s har studerat tre olika former av missinformation. I det f枚rsta fallet fick deltagarna bed枚ma om en viss slutsats var logisk utifr氓n tv氓 premisser 鈥� en s氓 kallad syllogism. I de fall syllogismerna var politiskt laddade anv盲ndes lika m氓nga v盲nsterpr盲glade som h枚gerpr盲glade.
Simon Berggren
鈥� Vi blir helt enkelt s盲mre p氓 att bed枚ma information i 盲mnen som betyder n氓got f枚r oss, d盲r det spelar roll f枚r v氓r sj盲lvbild, s盲ger Julia Aspern盲s.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning men Julia Aspern盲s menar att hennes unders枚kningsmetod rensar bort andra faktorer och tydligare 盲n f枚rut visar att det faktiskt handlar om att politiken motiverar oss att t盲nka p氓 ett visst s盲tt.
Konspirationsteoriernas lockelse
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier, det vill s盲ga teorier som g氓r stick i st盲v mot etablerad kunskap och som h盲vdar att illasinnade sammansv盲rjningar ligger bakom stora h盲ndelser och f枚reteelser i samh盲llet. De flesta var politiskt neutrala, men om det fanns en politisk laddning var forskarna noga med att se till att det fanns en balans mellan h枚ger och v盲nster.
Resultatet visade att personer som identifierar sig sj盲lva som h枚ger l盲ttare godtar konspirationsteorier 盲n de som lutar 氓t v盲nster. 脛ven h盲r var sambandet svagt men statistiskt s盲kerst盲llt. H枚gerorienterade 盲r ocks氓 mer villiga att sprida konspirationsteorier 盲n v盲nsterorienterade.
Den tredje typen av missinformation som unders枚ktes var ben盲genheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar 鈥� det som p氓 forskarspr氓k kallas pseudodjup bullshit. H盲r visade sig inga skillnader mellan h枚ger- och v盲nsterpersoner.
Flera m枚jliga f枚rklaringar
Varf枚r h枚gerorienterade personer skulle vara mer s氓rbara f枚r just konspirationsteorier 盲r oklart, enligt Julia Aspern盲s. En f枚rklaring kan vara tillv盲njning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i h枚gerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att s盲rskilt personer med konservativ l盲ggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna g枚ra dem mer mottagliga f枚r id茅er om ondsinta sammansv盲rjningar.
Det finns 盲ven teorier om att det delvis kan f枚rklaras av i hur h枚g grad man har antidemokratiska v盲rderingar och s氓dana kan ju finnas p氓 b氓da sidor av det politiska f盲ltet. Det 盲r n氓got som Julia Aspern盲s skulle vilja f枚rdjupa sig i h盲rn盲st. Hon h枚jer dock ett varningens finger.
鈥� Jag vet inte om det hj盲lper oss att komma fram氓t i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det 盲r ocks氓 s氓 att sambanden vi ser d盲r h枚gerpersoner sticker ut inte 盲r j盲ttestarka.
Artikel: (2025), J Aspern盲s, Link枚ping University Electronic Press, 2025, publicerad 26 september 2025, DOI: 10.3384/9789181183009
