Lokala partier, som stÄr utanför de etablerade nationella partierna, har blivit bÄde fler och starkare. Mellan 1973 och 2022 har antalet lokala partier i kommunfullmÀktige runt om i Sverige ökat frÄn drygt 40 till över 100.
Men hur varaktiga Àr de egentligen? För att undersöka det har forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) analyserat lokala partiers livslÀngd mellan valen 1991 och 2022.
Karin Midner
â Historiskt beskrevs lokala partier ibland som tillfĂ€lliga proteströrelser, men det stĂ€mmer inte lĂ€ngre. VĂ„ra data finner att ett typiskt lokalt parti sitter kvar i tre mandatperioder â tolv Ă„r eller mer. Inte sĂ€llan utvecklar de sig alltsĂ„ till organisationer som etablerat sig som permanenta spelare i den lokala partifloran, sĂ€ger Gissur Ă Erlingsson, professor vid CKS.
Ìę
Inte sÀllan utvecklar de sig alltsÄ till organisationer som etablerat sig som permanenta spelare i den lokala partifloran
Ìę
Vilka partier överlever?
Bakom den genomsnittliga livslÀngden finns dock stora variationer. Medan vissa partier, drygt en fjÀrdedel, förlorar sin plats i fullmÀktige redan efter en mandatperiod sÄ överlever andra betydligt lÀngre. Ett av de mest lÄnglivade Àr Samernas VÀl i Jokkmokk som nu Àr inne pÄ sin artonde mandatperiod.
Den politiska bredden spelar in i hur lÀnge partierna överlever.
â Ett parti som bara existerar för en frĂ„ga bygger ofta in sin egen upplösning. SĂ„ fort frĂ„gan Ă€r avgjord â skolan Ă€r rĂ€ddad, eller nedlagd, vindkraftsparken byggd, eller stoppad â har partiet inget unikt kvar att erbjuda vĂ€ljarna. De partier som överlever Ă€r de som var breda frĂ„n början eller vĂ€ljer att bredda sig över tid. Ju fler skĂ€l som vĂ€ljarna har att rösta pĂ„ dig, desto mindre sĂ„rbar Ă€r du, sĂ€ger Gissur Ă Erlingsson.
Lokala partier som tidigare har suttit i kommunstyrelsen överlever lĂ€ngre. Det Ă€r nĂ„got förvĂ„nande, menar forskarna, eftersom mönstret pĂ„ nationell nivĂ„ Ă€r det motsatta. DĂ€r tenderar styrande partier att straffas av vĂ€ljarna, ett fenomen som kallas âcost of ruling effectâ.
â Lokalt Ă€r det alltsĂ„ tvĂ€rtom. Partier som tar plats i kommunstyrelsen tycks överleva i nĂ„got högre grad. Att sitta i styret ger partiet inte bara trovĂ€rdighet, utan ocksĂ„ erfarenhet att navigera i ett snĂ„rigt kommunpolitiskt landskap. Man gĂ„r frĂ„n att vara ett protestparti till att bevisa att man kan regera.
Kritiska vÀljare med lokalt engagemang
Samtidigt kan en röst pÄ ett lokalt parti fortfarande förstÄs som en proteströst. En annan studie frÄn CKS visar att vÀljare som röstar pÄ lokala partier ofta Àr kritiska till de traditionella etablerade partierna och att de har lÀgre förtroende för de kommunala styrande partierna Àn genomsnittet. Missnöjet verkar bestÄ om de lokala partierna inte fÄr politiskt inflytande. I kommuner dÀr mÄnga röstar pÄ lokala partier men dÀr partierna inte fÄr plats i styret Àr invÄnarna mer missnöjda Àn dÀr de fÄr vara med och styra.
PÄ sÄ sÀtt finns likheter med den som röstar pÄ Sverigedemokraterna lokalt. I övrigt Àr skillnaderna stora. Den som röstar pÄ ett lokalt parti Àr ofta mer aktiva i sitt lokalsamhÀlle via ett större engagemang i föreningslivet.
Marie-Louise Elebring
Ìę
â Exakt hur föreningsengagemang översĂ€tts i stöd för lokala partier kan vi inte sĂ€ga utifrĂ„n vĂ„r studie. Men vi kan anta att vĂ€ljarna via sitt deltagande i föreningslivet oftare kommer i kontakt med personer som Ă€r aktiva i lokala partier. En annan möjlighet Ă€r att de via sitt samhĂ€llsengagemang intresserar sig för specifika frĂ„gor som det lokala partiet ocksĂ„ driver, sĂ€ger Susanne Wallman LundĂ„sen, bitrĂ€dande professor pĂ„ CKS.
FrÄn tydlig blockpolitik till fragmentering
De lokala partiernas starkare stÀllning Àr en orsak till, och ett tecken pÄ, att den traditionella blockpolitiken har luckrats upp pÄ kommunal nivÄ. Och det fÄr konsekvenser, inte minst för koalitionsbildningen.
â NĂ€r lokala partier kommer in och biter sig fast blir det lokala partisystemet typiskt mer fragmenterat, och det blir svĂ„rare att bygga majoritetskoalitioner. Blockpolitiken har försvagats i takt med att de hĂ€r partierna vĂ€xt i antal och hĂ„ller sig kvar â det Ă€r en strukturell förĂ€ndring av svensk lokalpolitik, sĂ€ger Gissur Ă Erlingsson
