ÌÇÐÄֱ²¥

06 oktober 2026

Barn placerade i samhällsvård har ofta omfattande behov av hälso-, tand- och sjukvård. Trots att hälsoundersökningar är lagstadgade får färre än hälften av barnen en sådan undersökning. Det visar en studie där Barnafrids doktorand Godfried van Agthoven är försteförfattare.

Godfried van Agthoven, doktorand på Barnafrid.

Hälsoundersökningarna syftar till att upptäcka vårdbehov som annars riskerar att förbli oupptäckta när barn placeras i samhällsvård. Forskarna bakom studien har intervjuat socialsekreterare från olika delar av Sverige om deras erfarenheter av att beställa, samordna och följa upp hälsoundersökningar. De drar slutsatsen att otydligt ansvar och bristande samverkan gör att många barn i samhällsvård riskerar att missa viktig vård.

Studien visar att socialsekreterarna ser hälsoundersökningarna som viktiga för att hitta tidigare oupptäckta hälsoproblem och planera rätt stöd för barnet. Samtidigt beskriver de hur otydligt ansvar, varierande rutiner och svårigheter att samordna olika verksamheter ofta komplicerar arbetet.

– Socialsekreterarna beskrev inte bristande engagemang hos de professioner som möter barnen. Tvärtom såg de ett starkt engagemang både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmaningarna uppstod framför allt när ansvarsfördelningen var otydlig och samordningen mellan verksamheterna inte fungerade tillräckligt bra, säger Godfried van Agthoven.

Studien visar också att kvaliteten på hälsoundersökningarna varierar. Den pekar samtidigt på vad som gör undersökningarna mer användbara. Enligt socialsekreterarna var undersökningarna mest användbara när läkaren hade förberett sig genom att ta del av tidigare journaler och hade kunskap om placerade barns särskilda hälsorisker.

Hälsoundersökningen behöver vara en del av en vårdkedja

Forskarna drar slutsatsen att hälsoundersökningen inte bör ses som ett enskilt läkarbesök. För att undersökningen ska få avsedd effekt behöver den vara en del av en sammanhängande vårdkedja.

– Hälsoundersökningen är viktig, men den gör ingen skillnad i sig. Om undersökningen behandlas som en enskild händelse finns en risk att identifierade vårdbehov inte leder till de insatser som barnet behöver. För att barnet ska få bättre hälsa behöver undersökningen följas av remittering, vårdplanering och uppföljning, säger Godfried van Agthoven.

Godfried van Agthoven är överläkare i barn- och ungdomsmedicin och verksam i Barnskyddsteam Västra Götaland. Han forskar vid Skaraborgs sjukhus.

Kontakt

Om forskningsprojektet

Tidigare nyheter om projektet

Senaste nytt från LiU

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

Några personer som står i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt på sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇÐÄֱ²¥s universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.