Forskarna har j盲mf枚rt svensk inkomststatistik med resultaten fr氓n inskrivningsprover f枚r v盲rnpliktiga i 氓ldern 18鈥�19 氓r.
鈥� Den omfattande datam盲ngden g枚r att vi f枚r f枚rsta g氓ngen kan testa om extremt h枚ga inkomster ocks氓 har samband med extremt h枚g intelligens. Till det beh枚vde vi p氓litlig data 枚ver alla inv氓nares inkomster. Vanligtvis saknas inkomstuppgifter f枚r dem som tj盲nar allra mest, men det har vi h盲r, s盲ger Marc Keuschnigg, bitr盲dande professor vid Institutet f枚r analytisk sociologi vid Link枚pings universitet och professor i sociologi vid universitetet i Leipzig.Marc Keuschnigg. Foto Verena Keuschnigg
Det finns ett starkt samband mellan kognitiva f枚rm氓gor, som att analysera och planera, och l枚n f枚r de flesta m盲nniskor. Men 枚ver en viss niv氓 f枚rsvagas sambandet och h枚gre l枚n visar inte l盲ngre p氓 st枚rre f枚rm氓ga.
Debatt kring 枚kad oj盲mlikhet
Vid en 氓rsinkomst p氓 cirka 680 000 kronor planar skillnaderna ut och den procent som tj盲nar allra mest klarar till och med testerna n氓got s盲mre 盲n dem som ligger i inkomstskiktet precis under. Det h盲r 盲r en viktig uppt盲ckt d盲rf枚r att den 枚versta procenten har mer 盲n dubbelt s氓 h枚ga l枚ner som medell枚nen f枚r de 枚versta 2鈥�3 procenten, enligt Marc Keuschnigg.
P氓 senare 氓r har det varit en stor allm盲n och akademisk diskussion kring 枚kande oj盲mlikhet. I debatten menar de som tj盲nar mest att de f枚rtj盲nar sin l枚n eftersom de har unika f枚rm氓gor. N盲r det g盲ller just faktorn kognitiva f枚rm氓gor hittar studien dock inga bel盲gg f枚r att dem som har toppjobb med extremt h枚g l枚n 盲r mer f枚rtj盲nta av sin inkomst 盲n dem som bara tj盲nar h盲lften s氓 mycket.
De flesta medborgare har normall枚ner som tydligt svarar mot deras individuella intelligens. Det h盲r g盲ller inte toppskiktet. P氓 samma s盲tt finns det inget samband mellan intelligens och den olika grad av anseende som yrken som revisor, l盲kare, professor, domare och politiker har. N盲r l枚nerna f枚r dem som tj盲nar mest stadigt stiger i v盲stv盲rlden kan en allt st枚rre del av de samlade tillg氓ngarna komma att f枚rdelas p氓 ett s盲tt som inte 盲r kopplat till faktorn kognitiv f枚rm氓ga, enligt forskarna.
Artikel: ; Marc Keuschnigg, Arnout van de Rijt and Thijs Bol (2023), European Sociological Review, publicerad online 28 januari 2023, doi: 10.1093/esr/jcac076
