ÌÇÐÄֱ²¥

14 juni 2024

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från ÌÇÐÄֱ²¥s universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

Elever och lärare i ett klassrum. Fotograf: skynesher

– Den övergripande slutsatsen är att det finns goda möjligheter att med små insatser göra det möjligt för fler elever att lära sig mer under tiden de är i skolan, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Rapporten bygger på observationer av nästan 700 lektioner från förskolan till högstadiet. Bland annat studerades om eleverna fick veta målet för lektionen, om lärarna följde upp att eleverna förstått vad de skulle lära sig, om eleverna tränades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lärande och på hur läraren betedde sig som ledare i klassrummet. Det är några faktorer som, enligt tidigare forskning, bäddar för lyckat lärande.

Analysen visar att kvaliteten på undervisningen varierar mycket inom alla skolor och att den i anmärkningsvärt låg grad vilar på vetenskaplig grund.

Många brister i undervisningen

På 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var målet med undervisningen. I många fall berodde det på att läraren inte själv hade satt några lärandemål. På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig. I nära hälften av fallen var lärarens ledarskap inriktat på kontroll snarare än att motivera och inspirera. Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.

Porträtt bild av man utomhus.
Biträdande professor Marcus Samuelsson.
Omedelbart efter lektionen fick alla lärare personlig återkoppling och ett coachande samtal av experterna. Vad hade gått bra? Vad kunde förbättras? Det samlade resultatet för varje skola sammanställdes också så att lärare och skolledare tillsammans kunde diskutera och utveckla undervisningen.

Till 14 av de 30 skolorna återvände experterna ytterligare en gång för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbättringar för samtliga lärare på alla de undersökta punkterna. Från början hade lärarna känt en oro inför att bli bedömda, men nu efteråt var de glada över att ha fått utvecklas. De var också mycket nöjda över att de tillsammans med kollegorna börjat prata om hur de kan utveckla sin undervisningskicklighet.

Alla skolor har ett jobb att göra

Det som förvånade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns på alla undersökta skolor. Det visar att alla skolor har ett jobb att göra och det ställer krav på politiker och skolledare, på lärarutbildningen och inte minst på utbildningen av rektorer, menar forskarna.

– Det är ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att många inte känner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fått träna på det i sin utbildning, säger Marcus Samuelsson.

Han menar att forskningsresultaten sannolikt gäller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treårigt forskningsprojekt ska han och kollegorna följa lärares undervisning över tre år för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbättrar undervisningens kvalitet.

Rapporten har gjorts av Linköpingsforskarna Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson i samarbete med de fristående experterna Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist. Forskningen har finansierats av Linköpings universitet.

Kontakt

Fler nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man som står framför ett fönster och håller i ett blått paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En närbild av en fluga på en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇÐÄֱ²¥ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.