Forskning för lugnare klassrum

06 oktober 2021

Therese Ekstrand Amaya

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid LiU medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

En sal med elever. I f枚rgrunden syns en l盲rare som pekar p氓 en av eleverna som r盲cker upp handen. — Rapporten ger lärare ett antal verktyg så att de kan själva kan jobba sig fram till vad som fungerar bäst i deras klassrum.

– Det här är inte en rapport som forskare eller tjänstemän suttit och klurat ut att den behövs, den grundar sig i ett verkligt problem som lärare ser i sin vardag, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Till Skolforskningsinstitutet har lärare under åren hört av sig och efterfrågat forskning kring studiero. Det var en av anledningarna till att myndigheten, vars uppdrag är att verka för att undervisningen i skola och förskola bedrivs på vetenskaplig grund, bestämde sig för att ta fram en översikt som kan hjälpa lärare i vardagen. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet samt Annika Lilja, vid Göteborgs universitet, medverkade i studien som externa forskare.

Det finns en diskussion om lärmiljöer och om att möblera på olika sätt. Det forskningen visar är att eleverna lär sig mest om de sitter en och en på rader och det utmanar nog en och annan lärare.

Rapporten tar avstamp i frågan om vad som kännetecknar ett ledarskap som ger studiero. Utifrån det presenterar rapporten sex olika teman som lärare kan arbeta med i sitt ledarskap, för att främja studiero i klassrummet.

Dessa är:

Lära känna eleverna och skapa positiva relationer
Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov
Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur
Aktivera eleverna och göra dem delaktiga
Stödja och möta beteenden
Utvärdera utifrån observationer

Möbleringen spelar roll för studieron

Många av rapportens teman tror Marcus Samuelsson att lärare redan har kännedom om, men kanske har haft svårt att implementera. Men, en punkt han tror kan förvåna lite är möbleringens roll för studiero i klassrummet (under temat Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur).

– Det finns en diskussion om lärmiljöer och om att möblera på olika sätt. Det forskningen visar är att eleverna lär sig mest om de sitter en och en på rader och det utmanar nog en och annan lärare, säger Marcus Samuelsson.

Sitter eleverna på rad blir det svårare att interagera med eller störa andra elever och läraren får en god överblick över klassrummet. Om det däremot är tänkt att eleverna ska samarbeta lämpar sig andra möbleringar bättre. Slutsatsen är att uppgiften bör styra hur eleverna sitter.

”Finns inga universallösningar som passar alla alltid”

Marcus Samuelsson beskriver resultaten som en verktygslåda som lärare kan använda sig av.

– Om man som lärare har det jobbigt med studieron i klassrummet kan man börja med något av verktygen och pröva sig fram. Funkar det här för mig? Man kan också titta på verktygen och upptäcka att ”så där gör jag ju redan”, säger han.

Han är noga med att poängtera att det inte finns något ”universalverktyg” som fungerar i alla situationer. Lärare måste anpassa sina arbetssätt efter vilka elever den har, samt hur elevgruppen fungerar tillsammans.

Om rapporten:
2021:02. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Studien är en metaöversikt, vilket betyder att den sammanställer andra forskningsöversikter.

Kontakt

Relaterat innehåll

LiU i ledningen för utveckling av lärarutbildningar i Europa

LiU tar en ledande roll i arbetet med att utveckla Europas lärarutbildningar och pedagogisk innovation. Med fokus på internationellt samarbete och AI:s roll i utbildning stärker LiU sina insatser för framtidens lärarstudenter och undervisning.

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett f枚rv氓nat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp m盲nniskor som sitter p氓 en tr盲b盲nk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från 糖心直播s universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som kn盲b枚jer framf枚r en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.