ÌÇĐÄֱȄ

16 september 2026

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården. Detta även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström vid ÌÇĐÄֱȄs universitet har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En person som hÄller en mobiltelefon i handen. Fotograf: Charlotte Perhammar
Maria Fagerström har i sin doktorsavhandling identifierat två avgörande faktorer som kan göra det svårt för vården att införa och börja använda mHälsa-verktyg som utvecklas av exempelvis forskare.

Maria Fagerströms intresse för forskningen föddes ur hennes frustration över att i sitt arbete som fysioterapeut ofta förvÀntas börja anvÀnda nya verktyg, trots att grundlÀggande förutsÀttningar inte var uppfyllda. DÀrför har hon i sitt avhandlingsarbete studerat hur tre olika digitala verktyg inom mobil hÀlsa, mHÀlsa, implementeras inom barnhÀlsovÄrd, BHV, och elevhÀlsa.

Ett av verktygen syftar till att frÀmja hÀlsosamma matvanor och fysisk aktivitet hos smÄ barn, och anvÀnds av vÄrdnadshavarna. De andra tvÄ verktygen, som handlar om levnadsvanor och psykisk hÀlsa, vÀnder sig till gymnasieungdomar. I studierna deltog chefer, rektorer, BHV-sjuksköterskor, skolsköterskor och personer med ansvar för digital strategi pÄ kommunal eller regional nivÄ.

Otydlig styrning bromsar anvÀndningen

Maria Fagerström har identifierat tvÄ avgörande faktorer som kan göra det svÄrt för vÄrden att införa och börja anvÀnda mHÀlsa-verktyg som utvecklas av exempelvis forskare.

En kvinna som lutar sig mot en vÀgg med ett leende pÄ lÀpparna. Charlotte Perhammar
Maria Fagerström.

– De hĂ€r apparna genererar hĂ€lsodata som behöver tas om hand pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt. I mina studier upplevde personerna som jag intervjuade detta som vĂ€ldigt svĂ„rt. Den andra viktiga faktorn Ă€r tydlig styrning av implementeringen, sĂ€ger Maria Fagerström, som nyligen disputerade vid Linköpings universitet.

Otydlig styrning gjorde att mÄnga var osÀkra pÄ vilken roll digitala hÀlsoverktyg skulle ha och om de skulle prioriteras i verksamheten.

NÀsta fas i införandet av digitala verktyg kommer nÀr beslutet att börja anvÀnda en hÀlsoapp i verksamheten vÀl har tagits.

– Jag ser i mina studier att nĂ€r en hĂ€lsoapp ska anvĂ€ndas i verksamheten, Ă€r det jĂ€tteviktigt med fortsatt styrning. BHV-sjuksköterskor och skolsköterskor Ă€r vĂ€ldigt autonoma professionsgrupper, som förvĂ€ntas bĂ„de driva projekt och samtidigt sköta sitt dagliga arbete. De efterfrĂ„gar mer styrning bĂ„de frĂ„n chef och regionala aktörer, sĂ€ger Maria Fagerström.

Ungdomar vill prata om apparna

Det gÀller förstÄs att inte glömma slutanvÀndarna: ungdomarna och vÄrdnadshavarna som ska anvÀnda verktygen regelbundet och förhoppningsvis ha nytta av dem. Maria Fagerström har intervjuat Àven ungdomar, och konstaterar att det inte rÀcker att erbjuda dem en app och visa hur den fungerar.

Ungdomarnas instÀllning till appar som stöd för psykisk hÀlsa, och hur vÀl appen stÀmde överens med annat som de tyckte om att anvÀnda, pÄverkade hur de tog den till sig. Ungdomarna lyfte ocksÄ att de vill prata om appen med sina kompisar.

– Ungdomarna ville gĂ€rna diskutera psykisk hĂ€lsa och appen i klassrummet. Det innebĂ€r att en liten app, som man kanske tror Ă€r enkel att införa, fĂ„r mĂ„nga ringar pĂ„ vattnet för hur lĂ€rare och mentorer jobbar med psykisk hĂ€lsa, sĂ€ger Maria Fagerström.

Med andra ord innebÀr implementering av ett digitalt verktyg inte bara att införa en ny app utan om att införa ett nytt arbetssÀtt inom verksamheten.

NÀr digitala verktyg krockar med arbetssÀtten

I intervjuerna med personal framkom ocksÄ att de ibland upplevde att det uppstod kulturkrockar nÀr verktyg infördes i arbetet. BHV- sjuksköterskor och skolsköterskorna Àr vana att arbeta med levnadsvaneförÀndringar genom att bygga relationer och prata med mÀnniskor. De beskrev i intervjuer att verktyget kunde hamna emellan och hindra relationsskapandet.

– Införandet av digitala mHĂ€lsa-verktyg kan vara utmanande för personalen. Samtidigt sĂ€ger de att det finns ett stort behov av att det hĂ€lsofrĂ€mjandet arbetet följer med i samhĂ€llets digitalisering. Och eftersom resurserna för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete Ă€r sĂ„ begrĂ€nsade kan sĂ„dana hĂ€r verktyg vara ett sĂ€tt att förlĂ€nga stödet Ă€ven efter det fysiska mötet, sĂ€ger Maria Fagerström.

Avhandling: Getting Dressed for Success: Implementing Health-Promoting mHealth in Swedish Child and School Healthcare Services, Maria Fagerström, Linköping University Medical Dissertations No. 2029

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet. Charlotte Perhammar
Maria Fagerströms forskning har mynnat ut i rÄd som kan underlÀtta införandet av digitala verktyg i hÀlsofrÀmjande arbete.

Forskarens tips om digitala verktyg

För dig som är forskare:

  • TĂ€nk redan frĂ„n början pĂ„ implementeringen av det du utvecklar. Hur ska vĂ„rden kunna ta emot verktyget och hantera data? Involvera regionala, kommunala eller privata aktörer tidigt och frĂ„ga vad som krĂ€vs frĂ„n deras sida.
  • Bygg verktyget sĂ„ att det passar med personalens arbetssĂ€tt, vĂ€rderingar och verksamhetens mĂ„l. Det kan handla om vems personnummer som ska anges vid registrering: barnets eller förĂ€lderns. Flera smĂ„ trösklar kan tillsammans bli en stor tröskel och göra det svĂ„rare att fĂ„ personalen att anvĂ€nda verktyget.
  • TĂ€nk pĂ„ slutanvĂ€ndargrupperna. För att de ska vilja anvĂ€nda verktyget behöver det matcha deras behov och de digitala tjĂ€nster som de gillar att anvĂ€nda.

    KÀlla: Maria Fagerström, Linköpings universitet

För dig som är chef eller verksamhetsutvecklare:

  • Adressera frĂ„gorna om datahantering och styrning: de Ă€r avgörande.
  • VĂ€lj verktyg med omsorg, sĂ„ att de verkligen passar verksamheten.
  • Involvera aktörer med professionsspecifikt ansvar, sĂ„som centrala BHV-enheter eller centrala elevhĂ€lsoorganisationer, för att stötta styrningen.
  • Chefen behöver skapa en tydlig struktur och skapa lokala förutsĂ€ttningar för implementeringen. Även om personalgrupperna Ă€r autonoma behöver de chefernas stöd.
  • Satsa pĂ„ gemensamma forum för personalen. Det rĂ€cker inte med ett digitalt utbildningstillfĂ€lle om det nya verktyget. Personalen behöver samlas i grupp, titta pĂ„ verktyget och prata om vad det innebĂ€r för arbetssĂ€ttet. Vilka nya rutiner krĂ€vs?
  • Pilottester Ă€r mycket viktiga. Undersök hur det digitala verktyget fungerar för olika mĂ„lgrupper.
  • Engagera slutanvĂ€ndarna Ă€ven utanför sjĂ€lva besöket. LĂ€gg till exempel information i kallelser och i vĂ€ntrum, eller lĂ„t eleverna prata om det digitala verktyget tillsammans pĂ„ mentorstid i skolan.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.

En grupp mÀnniskor som klipper ett band vid en invigningsceremoni.

Sveriges snabbaste superdator stärker europeisk forskning

Nu är superdatorn Arrhenius vid ÌÇĐÄֱȄs universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa.