Vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhĂ€lle (REMESO) vid Linköpings universitet stĂ„r migrationsfrĂ„gor och social rĂ€ttvisa i fokus för forskningen. Ordet migration betyder att en mĂ€nniska har flyttat frĂ„n en plats till en annan, för att bo dĂ€r tillfĂ€lligt eller permanent â men i vissa sammanhang kan migration snarare tolkas som ett problem som behöver lösas.
Forskarna vidÌęREMESO studerar varför mĂ€nniskor migrerar. De undersöker hur migration hanteras politiskt pĂ„ olika nivĂ„er, frĂ„n det lokala till det globala, och hur dessa processer kan leda till bĂ„de inkludering och exkludering.
â Migration orsakas av krig, katastrofer, ekonomiska orĂ€ttvisor och politiskt förtryck â men den orsakas ocksĂ„ av att mĂ€nniskor har en benĂ€genhet att bege sig till platser dĂ€r de tror att det finns Ă€ventyr, lycka, framtid, rikedom, sĂ€ger Stefan Jonsson.
Han menar att det gĂ„r att se pĂ„ migrationen som ett undantagÌęâ eller ett problem, samt nĂ„got som Ă€r ofrĂ„nkomligt och naturligt.
Stress över uppehÄllstillstÄnd och arbetsmarknad
Trots att forskarna vid REMESO nÀrmar sig begreppet migration frÄn olika hÄll finns en gemensam utgÄngspunkt: de vill förstÄ hur mÀnniskors liv formas i mötet mellan individuella erfarenheter och samhÀllets strukturer.
Kristoffer Jutvik studerar hur migranterna pÄverkas av migrationspolitik och uppehÄllstillstÄnd.
â Gruppen med temporĂ€ra uppehĂ„llstillstĂ„nd har lĂ€gre vĂ€lmĂ„ende, om vi jĂ€mför med de med permanenta uppehĂ„llstillstĂ„nd. Stressen kring uppehĂ„llstillstĂ„ndet har en starkt negativ inverkan pĂ„ hur en mĂ„r, dessutom verkar det temporĂ€ra uppehĂ„llstillstĂ„ndet pĂ„verka invandrades framtidsmöjligheter negativt, sĂ€ger Kristoffer Jutvik
Karin Krifors forskar om migrationens infrastrukturer, hon synliggör de system som organiserar mÀnniskors liv, frÄn arbetsmarknader och globala leverantörskedjor till lokala mötesplatser och samhÀllsgemenskap.
â NĂ„gonting som ofta Ă€r lite osynligt för oss sĂ„ lĂ€nge det fungerar. Men om det bryter ihop och havererar, dĂ„ blir det vĂ€ldigt synligt vad vi saknar, sĂ€ger Karin Krifors.
Att inkluderas i det svenska samhÀllet
â I grunden stĂ„r hela samhĂ€llsprojektet pĂ„ spel. Vill vi ha ett samhĂ€lle dĂ€r vi Ă€r solidarariska med varandra? Eller vill vi ha ett samhĂ€lle som bygger stora avgrunder mellan "de riktiga svenskar" och "de andra"? Vem inkluderas och exkluderas nĂ€r politiker pratar om trygghet? SĂ€ger Anders Neergaard, somÌęforskar om rasism och hur migration kan kopplas till trygghet och kontroll och hur begreppet trygghet har förĂ€ndrats i svensk politik.
Forskarna vid REMESO undersöker hur migrationen pĂ„verkar â och pĂ„verkas av â samhĂ€llets institutioner, frĂ„n demokrati, utbildning och vĂ€lfĂ€rd till hĂ€lsa, arbete och medborgarskap.
Immigrant optimism Ă€r ett begrepp ur Olav NygĂ„rds forskning. Han visar att utrikesfödda och deras barn ofta har en högre utbildningsambition Ă€n inrikesfödda â nĂ„got som i sin tur kan pĂ„verka skolmiljön och framtidstron.
â Om du migrerar sĂ„ Ă€r det ju ofta med förhoppning om att du ska fĂ„ ett bĂ€ttre liv sjĂ€lv eller att dina barn ska fĂ„ ett bĂ€ttre liv. DĂ„ Ă€r ju ofta utbildning en del av de hĂ€r förhoppningarna om framtiden, sĂ€ger Olav NygĂ„rd.
Man kan inte förstÄ vad de gör i dag utan att förstÄ vad de gjorde igÄr.
För att förstÄ vem en migrant Àr det viktigt att inte ignorera deras bakgrund.
â En mĂ€nniska anlĂ€nder inte till ett nytt land som ett tomt blad, de kommer med en historia, sĂ€ger Nubin Ciziri.
Hennes forskning visar att migranternas bakgrund, utbildning, yrke, familj, politiska erfarenheter och vilka sprÄk de talar osynliggörs i samhÀllsdebatten.
â De reduceras till ett offer, dess historia och erfarenheter försvinner. Jag argumenterar för att man inte kan förstĂ„ vad de gör idag utan att förstĂ„ vad de gjorde igĂ„r, sĂ€ger Nubin Ciziri.
â Man försöker trycka in mĂ€nniskor i olika grupper och det kan fĂ„ konsekvenser som att man fĂ„r en felaktig behandling, sĂ€gerÌęAnna BredströmÌęsom undersöker hur förestĂ€llningar om etnicitet kan pĂ„verka vĂ„rd och medicinska bedömningar.
Hon stÀller sig positiv till att utforska om det faktiskt finns skillnader, men frÄgan Àr hur.
â Vi behöver anvĂ€nda andra metoder Ă€n dessa tveksamma rasetnicitets-kategorierna. Med dem finns risken att man stereotypiserar och att mĂ€nniskor blir negativt drabbade, sĂ€ger Anna Bredrström.
Behandlas vi lika oavsett etnicitet?
Vithet kan likstÀllas med blÄ ögon och blont hÄr, men Catrin Lundström forskar om var och nÀr vithet har ett vÀrde.
â Vithet Ă€r en form av kulturellt kapital â dĂ€r vitheten förkroppsligas i den individuella mĂ€nniskan och den institutionaliseras i vĂ€rlden, sĂ€ger Catrin Lundström.
Hennes forskning visar att det finns ett samspel mellan den europeiska vita kroppen och de vita institutionerna, som gör att de kan röra sig friare Àn andra grupper.
Enligt Claudia Tazreiters forskning Àr det viktigt att vi tar vara pÄ demokratins förmÄner och gör vÄra röster hörda.
â I Sverige och hela Europa kan vi se att grundlĂ€ggande vĂ€rden som fred, ett harmoniskt och hĂ„llbart samhĂ€lle har blivit sköra och hotade.
Hon menar att populistiska rörelser, fascistiska partier ligger bakom förÀndringen, samt att fenomen som frÀmlingsfientlighet, antijudisk och antimuslimsk rasism har ökat i omfattning.
â Alla medborgare Ă€r inte aktiva, för om de vore det, skulle det finnas ett sĂ€tt att motverka de hĂ€r negativa influenserna, sĂ€ger Claudia Tazreiter.
