ÌÇÐÄֱ²¥

06 juli 2026

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från ÌÇÐÄֱ²¥s universitet visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.
I sin forskning undersöker Nancy Brett hur digitalisering förändrar vårt sätt att förstå och värdera jord.

I den vetenskapliga artikeln Making Soil Count: Digital Translations of Soil and Its Value undersöker Nancy Brett, postdoktor vid avdelningen Industriell miljöteknik på Linköpings universitet och Geneviève Metson, universitetslektor vid Western University i Kanada, hur digitaliseringen påverkar vår syn på jord och jordhälsa.

Studien bygger på en kvalitativ analys av policydokument, webbplattformar och annat informationsmaterial kopplat till EU:s Soil Mission.

– Digitalisering är inte ett problem i sig. Problemet uppstår när den blir den enda kunskap som räknas. Då riskerar andra sätt att förstå jorden att hamna i skymundan, säger Nancy Brett.

Mer än siffror och sensorer

EU satsar stort på att utveckla digitala verktyg för att övervaka jordhälsa inom ramen för sina så kallade missions. Men forskarna menar att mycket värdefull kunskap inte går att fånga med sensorer och databaser.Ìý

Det handlar exempelvis om erfarenhetsbaserad kunskap hos lantbrukare och odlare, observationer av daggmaskar, hur jorden känns mellan fingrarna eller hur olika växter trivs på en viss plats från år till år.Ìý

En person som håller en näve jord i händerna.
– På engelska kallas jord ofta för dirt. Det gör att den lätt uppfattas som något livlöst, snarare än som ett levande system, säger Nancy Brett.

– En siffra i en databas kan lätt uppfattas som mer objektiv och sann än lokal kunskap. Men för att förstå hur en jord faktiskt mår behöver vi båda perspektiven, säger Nancy Brett.

Studien visar att dagens indikatorer för jordhälsa främst fokuserar på jordens fysiska och kemiska egenskaper, som erosion, pH-värde och halter av föroreningar, samt på jordens betydelse för jordbruksproduktion. Samtidigt får biologiska processer och livet i jorden, exempelvis daggmaskar, betydligt mindre utrymme.

Hur vi mäter jordhälsa påverkar också hur vi värderar jorden – och i förlängningen vilka beslut som fattas om markanvändning, livsmedelsproduktion och naturvård.

Jordhälsa handlar om sammanhang

En kvinna som knäböjer i en trädgård bredvid en buske.
Nancy Brett, postdoktor vid avdelningen Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

Studien lyfter också fram att digital teknik kan vara ett viktigt stöd, men att den behöver kompletteras med lokal, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap för att ge en mer heltäckande bild av jordhälsa. Att kombinera olika sätt att skapa kunskap kan bidra till en bättre förståelse av jordens komplexitet.

– Det finns ingen universell checklista som avgör om en jord är frisk eller inte. En jord som fungerar väl på en plats behöver inte se likadan ut någon annanstans. Kontexten är avgörande, menar Nancy Brett.

Digitala data är bara början

Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens gör dessutom frågan ännu mer aktuell. AI bygger på digital information och riskerar därför att förstärka de kunskapsluckor som redan finns om endast digitala data används.

– Digitala data är mycket värdefulla för att identifiera problem och ge en överblick. Men lösningarna behöver utvecklas tillsammans med människor som känner platsen och jorden. Digital information är en bra början, men den ger inte hela bilden, säger Nancy Brett.

Nancy Brett hoppas att forskningen ska bidra till en bredare syn på jordens värde, både inom forskningen och i samhället i stort.

– Vi behöver börja se jorden som ett levande system, inte bara som ett underlag för odling eller byggnation. Först då kan vi fatta beslut som tar hänsyn till hela jordens betydelse.

Artikeln:Ìý. Brett, N., & Metson, G. S. Public, 37(73), 24–36, online april 2026.ÌýDOI: 10.1386/public_00287_1

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

Några personer som står i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt på sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇÐÄֱ²¥s universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.