ÌÇÐÄÖ±²¥

15 december 2025

Svensk kycklinguppfödning står inför ett tekniksprång. Enligt Matfågelrapport 2025 från branschorganisationen Svensk Fågel spelar ny teknik som artificiell intelligens, sensorer, kameror och digitala databaser en allt viktigare roll för att stärka djurvälfärd, hållbarhet och svensk självförsörjning.

En närbild aven tupp och en höna. Fotograf: Charlotte Perhammar

Redan i dag ligger Sverige långt framme jämfört med många andra länder. Genom AI-baserade system kan kycklingbönder övervaka djurens rörelsemönster, foderintag och hälsa i realtid. Tekniken gör det möjligt att snabbt upptäcka avvikelser i stallmiljön och sätta in åtgärder tidigt, vilket minskar lidande för djuren och ökar lönsamheten för gårdarna.

– Det är en missuppfattning att tekniken skulle försämra djurvälfärden. Tvärtom ger den bonden mer tid att fokusera på djuren, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel, i rapporten.

En av dem som lyfter teknikens betydelse är Karolina Muhrman, verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, placerat vid Linköpings universitet. Hon menar att den tekniska utvecklingen just nu går in i en ny fas där AI kan analysera stora mängder data och ge lantbrukare bättre beslutsunderlag i vardagen.

– Tekniken ersätter inte bonden. Tvärtom är den ett stöd som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut och frigöra tid till djuren, säger Karolina Muhrman i rapporten.

Enligt henne är AI, drönare och självkörande fältrobotar viktiga både för djuruppfödning och växtodling, inte minst eftersom foderproduktionen är en central del av kycklinguppfödningen. Med hjälp av sensorer och kameror i stallarna kan djurens beteenden följas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka problem med exempelvis ventilation, utfodring eller djurhälsa.

Rapporten pekar även på flera utmaningar. Många bönder har svårt att få finansiering för att testa och införa ny teknik, trots politiska ambitioner om ökad livsmedelsberedskap. Samtidigt lyfts bristande kunskap och kunskapsspridning som ett hinder för utvecklingen. Det finns tekniska lösningar som redan i dag finns tillgängliga, men som inte används fullt ut eftersom lantbrukare saknar stöd, vägledning eller tid att sätta sig in i systemen.

– Det finns i dag teknik som inte används fullt ut, ofta på grund av kunskapsluckor eller osäkerhet kring investeringar. Här fyller Digitaliseringsnavet en viktig funktion genom att visa hur tekniken faktiskt kan användas i praktiken, säger Karolina Muhrman.

Ta del av hela rapporten här: .

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

Några personer som står i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt på sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.