M氓let 盲r att ta lovande grundforskning inom organisk elektronik f枚r att f枚rb盲ttra dagens behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom med elektrisk stimulering i hj盲rnan. F枚rhoppningen 盲r att utveckla det s氓 l氓ngt att kliniska tester p氓 m盲nniskor 盲r m枚jligt n盲r projektet avslutas. Patrik Malmunger 盲r vd p氓 Stiftelsen Promobilia som st氓r bakom den stora donationen:
鈥� Vi vill g枚ra skillnad p氓 riktigt. Vi vill att donationen p氓 sikt ska kunna leda till nya innovationer, nya behandlingar, nya s盲tt att ta sig an parkinson, men ocks氓 andra sjukdomar. Det 盲r en fantastisk m枚jlighet att kunna ge forskarna de medel som beh枚vs f枚r att forskningen ska komma ut i samh盲llet, s盲ger Patrik Malmunger.
Stort m枚rkertal
Projektet 盲r indelat i fyra delprojekt som leds av professorerna Magnus Berggren, Daniel Simon, Peter Nilsson respektive Karin W氓rdell. Fler LiU-forskare 盲r involverade, bland andra kirurgen och docenten Peter Zsigmond.
鈥� Ingen vet exakt varf枚r Parkinsons sjukdom utvecklas. Men vi kan se att elektrisk stimulering av de drabbade delarna i hj盲rnan minskar symtomen. Som det ser ut idag placeras en stel metallelektrod i det p氓verkade omr氓det vilket kr盲ver enorm precision. Dagens teknik fungerar, men den kan ocks氓 bli enormt mycket b盲ttre, s盲ger Karin W氓rdell som 盲r professor i medicinsk teknik vid LiU.
Cirka 10 miljoner m盲nniskor v盲rlden 枚ver 盲r drabbade av Parkinsons sjukdom och m枚rkertalet antas dessutom vara h枚gt. Cirka 300 000 m盲nniskor d枚r varje 氓r som en f枚ljd av sjukdomen. Parkinson 盲r en nervsjukdom som f枚rst枚r de hj盲rnceller som tillverkar signalsubstansen dopamin vilket bland annat leder till f枚rs盲mrad motorik och kognition. Symtomen blir ofta v盲rre 枚ver tid d氓 fler och fler nervceller drabbas.
M氓ls枚kande elektroniska mediciner
Dagens behandling med s氓 kallade DBS-elektroder 盲r dyr och endast cirka en procent av alla drabbade behandlas.
鈥� V氓r f枚rhoppning 盲r att den teknik vi utvecklar ska kunna bli tillg盲nglig f枚r fler m盲nniskor, s盲ger Karin W氓rdell.
Det forskargruppen nu ska utveckla kan kallas m氓ls枚kande elektroniska mediciner som letar upp den del av hj盲rnan som 盲r drabbad av parkinsons. Sj盲lva nyckeln 盲r elektriskt ledande plaster, eller mer precist konjugerade polymerer, som sj盲lvmonteras p氓 kemisk v盲g inne i kroppen med hj盲lp av enzymer och strukturer som omger nervcellerna i hj盲rnan.
F枚rsta steget i projektet 盲r att f枚rl盲nga DBS-elektroderna med hj盲lp av polymererna f枚r att skapa en b盲ttre integration av implantatet i hj盲rnv盲vnaden och d盲rmed 枚ka precisionen. Dessutom kan funktionen 枚ver tid f枚rb盲ttras, n氓got som 盲r en svag punkt f枚r dagens DBS-implantat. N盲sta steg 盲r att vidareutveckla hj盲rnimplantaten ytterligare och skapa en metod d盲r plastelektroderna f枚rs in i hj盲rnan via blodk盲rlen.
鈥� Tanken 盲r att vi inte ska beh枚va g枚ra kirurgi s氓 djupt i hj盲rnan. Elektroderna ska byggas och amalgameras in i hj盲rnans strukturer utan att den skadar eller st枚r nervcellerna. Det l氓ter ju lite science fiction 鈥� jag 盲r medveten om det 鈥� men vi har sedan tidigare lovande resultat, s盲ger Magnus Berggren.
Ankarmolekyler
F枚r att de sj盲lvmonterande elektroderna ska hitta och f盲sta endast till de parkinsondrabbade nervcellerna ska forskarna identifiera specifika ankarmolekyler i de drabbade omr氓dena. De kan k盲nnas igen kemiskt via specifika metaboliter, signalsubstanser eller ansamlingar av defekta proteiner unika f枚r parkinsons. Tanken 盲r att ankarmolekylerna ska anv盲nds som en m氓ltavla f枚r elektrodtillv盲xt. Steg tre 盲r att kemiskt identifiera dessa ankarmolekyler.
Sista steget 盲r att b氓de implantaten som f枚rl盲nger DBS-elektroderna och de som g氓r via blodk盲rlen testas och utv盲rderas. Vid projektavslut ska kliniskt anv盲ndbara implantat som 盲r godk盲nda under g盲llande EU-lagstiftning vara p氓 plats.
鈥� Vi 盲r 枚vertygade om att det h盲r ska funka. Jag ser det mer som en tidsresa och nu har vi ju fantastiska f枚ruts盲ttningar tack vare de h盲r donationerna. Vi f氓r en rej盲l efterbr盲nnkammare som snabbar p氓 projektet. Internationellt blir vi v盲ldigt konkurrenskraftiga tack vare donationerna, s盲ger Magnus Berggren.
Ny teknik i m盲nniskans tj盲nst
Claes Walld茅n 盲r ordf枚rande i Stiftelsen f枚r Parkinsonforskning som f枚rvaltar en donation till LiU som gjordes 2008. Genom 氓ren har de st枚ttat 枚ver 40 forskare med donationer till olika projekt inom parkinsonforskning. Donationen p氓 fem miljoner kronor 盲r stiftelsens hittills st枚rsta.
鈥� Vi har valt att g枚ra en riktad satsning p氓 ett s盲rskilt lovande projekt, och h盲r ser vi stor potential att nya l枚sningar f枚r behandling av parkinsons skapas. Vi i styrelsen bed枚mer att en st枚rre, samlad donation kan ge projektet den kraft och stabilitet som kr盲vs f枚r att n氓 betydande forskningsresultat. P氓 sikt hoppas vi p氓 konkreta f枚rb盲ttringar f枚r patienterna, s盲ger Claes Walld茅n.
Patrik Malumunger p氓 Stiftelsen Promobilia har samma inst盲llning:
鈥� Den h盲r forskningen kan verkligen g枚ra skillnad. Ny teknik ligger oss v盲ldigt varmt om hj盲rtat och den ska anv盲ndas f枚r att hj盲lpa m盲nniskor till ett aktivt och sj盲lvst盲ndigt liv 鈥� att klara sig sj盲lv, att kunna bo hemma, att kunna r枚ra sig som man vill 鈥� med eller utan hj盲lpmedel.
Satsningen kommer att f氓 namnet Promobilia center f枚r elektroniska mediciner.
