V盲rldens matproduktion har stor milj枚- och klimatp氓verkan. Under 2022 stod maten f枚r omkring 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsl盲pp (Naturv氓rdsverket, 2025). En h氓llbar matkonsumtion 盲r d盲rf枚r avg枚rande f枚r klimatomst盲llningen.
Flera av Sveriges kommuner arbetar f枚r att fr盲mja h氓llbar matkonsumtion bland de som bor i och bes枚ker kommunen. Ungef盲r var femte svensk kommun beskriver s氓dana insatser p氓 sina webbplatser, visar en studie fr氓n Centrum f枚r kommunstrategiska studier (CKS). Samtidigt visar studiens f枚rdjupade analys av sju kommuner stora variationer i hur arbetet utformas.
Fr氓n strategi till implementering
Studien visar att h氓llbar matkonsumtion bara i vissa fall lyfts som ett tydligt och prioriterat omr氓de i kommunernas styrdokument. Ofta ryms fr氓gan i st盲llet inom bredare h氓llbarhetsm氓l eller folkh盲lsoarbete. Det kan handla om ett h氓llbarhetsprogram som stakar ut konsumtionsbaserade m氓l f枚r hush氓llen, ett milj枚program som trycker p氓 en milj枚m盲ssig ansvarsfull livsmedelupphandling inom kommunens egen verksamhet eller en avfallsplan med en ambition att minska m盲ngden avfall.
F枚r att oms盲tta ambitionerna i praktiken anv盲nds en m氓ngfald av initiativ.
Magnus Johansson
鈥� Insatser f枚r att fr盲mja h氓llbar matkonsumtion tycks vara ett framv盲xande omr氓de inom kommunernas h氓llbarhetsarbete. Det h盲r kan f枚rklaras av att utmaningen med konsumtionsbaserade utsl盲pp uppm盲rksammas alltmer, samtidigt som kommunerna sprider kunskap om strategier och insatser, s盲ger Brita Hermelin, professor vid CKS och en av forskarna bakom studien.
F枚r盲ndringar i den egna verksamheten liksom informationsspridning, dialog och samverkan h枚r till de vanligaste insatserna. H盲r anv盲nder sig kommunerna av olika modeller. Ett exempel 盲r Minimeringsm盲starna, som engagerar inv氓narna i att st盲lla om mot en h氓llbar livsstil, bland annat genom att uppmuntra till 鈥漞n gr枚n dag i veckan鈥�. Flera kommuner i studien anv盲nder sig ocks氓 av s氓 kallade klimatr氓dslag och av olika modeller f枚r att st枚tta och coacha f枚retag.
Olika faktorer p氓verkar h氓llbarhetsarbetet
脛ven om det har formulerats b氓de m氓l och insatsomr氓den p氓 statlig niv氓, 盲r det oklart vilket ansvar just kommunerna har, menar forskarna. Den h盲r otydliga ansvarsf枚rdelningen f枚rklarar varf枚r kommunerna f枚rh氓ller sig till fr氓gan om h氓llbar matkonsumtion p氓 s氓 olika s盲tt.
鈥� I rapporten diskuterar vi den h盲r variationen utifr氓n kommuners policy och organisering, men ocks氓 de r氓dande f枚rest盲llning om ansvar och m枚jligheter som finns i kommunerna, s盲ger Brita Hermelin.
En komplex fr氓ga
Det finns en vilja att fr盲mja h氓llbar matkonsumtion i de studerade kommunerna, men samtidigt 盲r fr氓gan komplex. Dels upplever tj盲nstepersoner att deras r氓dighet och f枚rv盲ntningarna p氓 arbetet 盲r otydliga, dels kan fr氓gan om m盲nniskors matvanor upplevas som k盲nslig och som att kommunen 鈥漧盲gger sig i鈥� m盲nniskors privata val.
Generellt visar forskningen dock att m盲nniskors f枚rst氓else f枚r klimatinsatser v盲xer fram 枚ver tid om insatserna st枚ds av kommunikation om att 氓tg盲rderna 盲r r盲ttvisa, effektiva och g枚r verklig nytta.
鈥� Att kommuner i Sverige v盲ljer att g枚ra insatser f枚r att p氓verka matkonsumtionen bland inv氓narna, trots att det kan vara utmanande, kan vi tolka som ett uttryck f枚r att det finns ett f枚rankrat engagemang f枚r h氓llbar utveckling och en stark vilja att driva fr氓gan fram氓t, s盲ger Brita Hermelin.
