糖心直播

Saga Bengtsson fr氓n V盲xa Sverige presenterar f枚retagets digitala h盲lso枚vervakningssystem f枚r n枚tkreatur 鈥� V盲xa Kontroll. Systemet bygger p氓 smarta sensorer som samlar in data i realtid via halsband eller 枚ronbrickor med inbyggda axelometrar och antenner. Informationen anv盲nds f枚r att 枚vervaka djurens beteenden som idissling, aktivitet och 盲tm枚nster.

Systemet m枚jligg枚r:

• Tidig uppt盲ckt av h盲lsoproblem (t.ex. inaktivitet, feber, kastning)
• Optimering av brunst枚vervakning och insemineringstidpunkt
• 脰vervakning av v盲rmestress med hj盲lp av temperaturdata och luftfuktighetsindex
• Gruppanalys f枚r att uppt盲cka avvikande m枚nster i djurens beteende

Anv盲ndarna f氓r visuella rapporter och larm f枚r att fatta snabba beslut kring djurh盲lsa, fertilitet och stallmilj枚. I slutet av presentationen n盲mner hon 盲ven en ny produkt fr氓n Norge som f盲sts p氓 djurens ben f枚r ut枚kad r枚relse枚vervakning.

Kajsa Fröberg från Sörmlands Sparbank berättar om vikten av att planera sina investeringar klokt inom lantbruk och landsbygd. Hon lyfter fram att banken inte bara erbjuder lån, utan också rådgivning kring pension, juridik och generationsskiften. Sörmlands Sparbank har ett starkt samhällsengagemang och delar varje år ut miljoner till lokala föreningar och projekt.

Hon betonar att investeringar bör baseras på behov och lönsamhet – inte känslor. Den som söker finansiering bör ha gjort sin "hemläxa": veta vad investeringen kostar, vad den ska förbättra och hur den påverkar gårdens ekonomi. Egen insats och sparande är avgörande för att minska lånebehov och förbättra kreditvärdighet.

Avslutningsvis uppmanar hon till att börja tidigt med planering av generationsskiften, för att undvika konflikter och skapa trygghet för framtiden.

Elin Karlsson, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, presenterar sitt forskningsprojekt om hur framtidens grisstallar kan utformas med hj盲lp av ny teknik f枚r att 枚ka b氓de djurv盲lf盲rd och produktionsnytta. Hon unders枚ker l枚sdriftssystem d盲r grisar h氓lls i stora grupper och har st枚rre frihet att r枚ra sig och interagera, till skillnad fr氓n traditionella system d盲r djuren ofta h氓lls mer begr盲nsat. Ett centralt inslag i dessa moderna stall 盲r att grisarna sj盲lva r枚r sig mellan olika zoner och v盲gs automatiskt genom elektroniska v氓gar. Systemet samlar in information om tillv盲xt, r枚relsem枚nster och foderintag p氓 individniv氓.

Denna teknik g枚r det m枚jligt att tidigt uppt盲cka avvikelser som kan tyda p氓 sjukdom eller stress, och m枚jligg枚r automatisk sortering av djur inf枚r slakt n盲r de uppn氓tt r盲tt vikt. Elin betonar att det finns m氓nga f枚rdelar med dessa system, inte minst ur ett djurskydds- och effektivitetsperspektiv, men ocks氓 en del utmaningar. Det 盲r till exempel sv氓rt att h氓lla koll p氓 enskilda djur i s氓 stora grupper, och personalen beh枚ver ny kompetens f枚r att hantera tekniken. Dessutom befinner sig systemen fortfarande i en tidig utvecklingsfas och testas 盲n s氓 l盲nge bara p氓 ett f氓tal svenska g氓rdar.

Projektet 盲r fortfarande under arbete, men ambitionen 盲r att kombinera teknik och god djurh氓llning p氓 ett s盲tt som gynnar b氓de djuren, lantbrukaren och samh盲llet i stort.

Tomas Klingström, forskare vid SLU, presenterar hur digitala data kan användas för att öka förståelsen för kor och deras välfärd, med särskilt fokus på värmestress. Han beskriver hur modern infrastruktur och digital teknik gör det möjligt att samla stora mängder data från lantbruket, exempelvis genom sensorer som mäter mjölkproduktion, rörelsemönster, temperatur och andningsgaser som metan. Denna datainsamling sker kontinuerligt och automatiserat, vilket gör det möjligt att följa varje individ i realtid. Ett konkret exempel Tomas Lyfter är hur man med hjälp av mjölkrobotar och väderdata kunnat visa att kor producerar mindre mjölk under varmare dagar - en tydligt effekt av värmestress. Han förklarar också hur digital teknik möjliggör att mäta metanutsläpp genom att analysera utandningsluften, vilket har betydelse både för klimatpåverkan och för avelsarbete mot mer hållbara djur.

Tomas tycker att kor är särskilt intressanta att studera digitalt eftersom de lever i grupper under kontrollerade former, vilket gör det lättare att jämföra data mellan individer. Han menar också att lantbrukare, likt sjukvårdspersonal, arbetar nära djuren dagligen och är nyckelpersoner för att samla in och förstå data. Genom att integrera digitala lösningar i vardagsarbetet kan man både förbättra djurens välfärd och minska klimatpåverkan. Han ger ett exempel på en gård där värmestress ledde till mjölkförluster på i snitt över 5 liter per dag under de trettio dagar där korna kunde anses utsatta för värmestress, vilket innebär en minskad produktionsintäkt på omkring 1000 kr per ko.

Didrik Karlsson fr氓n Green Deer presenterade "Milk Sustainable Center", ett samarbete mellan John Deere och DeLaval, som syftar till att hj盲lpa lantbrukare minska sitt milj枚avtryck genom digitala l枚sningar. Programmet samlar data fr氓n olika maskiner och system som anv盲nds p氓 g氓rden, till exempel mj枚lkrobotar och g枚dselspridare. Genom att koppla ihop data fr氓n dessa enheter kan lantbrukare f氓 insikter om hur de kan optimera sina processer och minska utsl盲ppen.

Med hj盲lp av programmet kan anv盲ndaren f氓 analyser av sin produktion, till exempel hur mycket n盲ring som anv盲nds vid g枚dsling och hur effektivt detta 盲r. Programmet ger ocks氓 konkreta rekommendationer om hur lantbrukare kan justera sin verksamhet f枚r att spara resurser och f枚rb盲ttra milj枚effektiviteten. Det inkluderar 盲ven funktioner f枚r att sp氓ra och optimera mj枚lkproduktionen baserat p氓 olika faktorer som foder och kvalitet.

Didrik f枚rklarade att systemet inte 盲r begr盲nsat till en specifik tillverkare, utan fungerar med flera olika maskiner och plattformar, vilket g枚r det flexibelt f枚r lantbrukare att integrera med sina befintliga system. M氓let 盲r att g枚ra det enklare f枚r lantbrukare att f枚lja milj枚krav och f枚rb盲ttra h氓llbarheten genom en enkel och anv盲ndarv盲nlig dataintegrering.

Tina Henriksson fr氓n Lantm盲nnen ber盲ttade om hur nya metoder inom v盲xtf枚r盲dling kan hj盲lpa lantbrukare att snabbt f氓 fram b盲ttre och mer h氓llbara gr枚dor. Henriksson f枚rklarade att Lantm盲nnen arbetar med f枚r盲dling av olika gr枚dor, som vete, havre och potatis, p氓 f枚rs枚ksplatser b氓de i Sverige och utomlands.

Tina Henriksson lyfte fram speed breeding (snabbf枚r盲dling), en metod som g枚r det m枚jligt att p氓 kortare tid utveckla nya v盲xtsorter. Genom genomisk selektion kan man tidigt identifiera v盲xter med 枚nskv盲rda egenskaper och p氓 s氓 s盲tt v盲lja de b盲sta plantorna snabbare, vilket effektiviserar f枚r盲dlingsprocessen.

En annan viktig aspekt som Tina betonade var att v盲xtf枚r盲dling m氓ste ske med tanke p氓 b氓de lantbrukarnas och industrins behov, samt konsumenternas krav p氓 kvalitet och h氓llbarhet. F枚r att m枚ta dessa krav utvecklas gr枚dor som 盲r b氓de h枚gavkastande och anpassade f枚r framtidens utmaningar, som klimatf枚r盲ndringar och h氓llbar produktion.

Per Frankelius och Karolina Muhrman från Agtech Sweden presenterade hur innovationer inom lantbruksteknik kan driva utvecklingen i branschen. De förklarade att lantbruket har genomgått stora förändringar genom historien. Ett exempel på detta var utvecklingen av skördemaskiner på 1700-talet, som minskade behovet av arbetskraft och effektiviserade produktionen. De förklarade också att teknikutveckling är avgörande för att möta dagens utmaningar, som den ökade efterfrågan på mat och behovet av mer hållbara produktionssätt.

De gav exempel på innovationer som satellitbaserade mätningar, precisionsjordbruk och nya robotar som redan används för att optimera produktionen och minska miljöpåverkan. Per Frankelius pratade också om hur teknikutvecklingen kan förbättra skördarna i framtiden, med särskilt fokus på länder som Sverige, Finland och Ryssland.

Vidare visades exempel på aktuella teknologier, såsom GPS-styrda sprutningssystem och sensorer för att övervaka grödor. Dessa teknologier hjälper lantbrukare att minska användningen av kemikalier och gödsel, vilket gör jordbruket både mer effektivt och hållbart.

De nämnde även hållbarhetsmålen och förklarade hur innovationer kan bidra till att uppnå dessa mål utan att äventyra produktiviteten. De påpekade att det är viktigt att använda lösningar som både ökar produktionen och skyddar miljön.

Slutligen påpekade talarna att även om tekniken inom lantbruket utvecklas snabbt, är det fortfarande många som inte känner till de framsteg som görs. De betonade vikten av att sprida kunskap om dessa innovationer för att främja en hållbar framtid.