ÌÇĐÄֱȄ

Hem

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

02 september 2026

Anders Törneholm

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet på 58 000 personer. Resultaten kan användas för att bättre identifiera patienter som kan behöva mer stöd efter operationen. 

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vĂ„rd och utfall efter operation. MĂ„let pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r att förbĂ€ttra prognosen för patienter som opereras i Sverige. Fotograf: Charlotte Perhammar
Forskare vid LiU visar att utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi.

– Vi menar inte att man borde fĂ„ fler att gĂ„ i skolan lĂ€ngre. UtbildningsnivĂ„ kan snarare ses som en markör som hjĂ€lper vĂ„rden att identifiera patienter som kan behöva extra stöd, exempelvis genom anpassad information, rehabilitering och uppföljning efter sjukhusvistelsen, sĂ€ger Rasmus Åhman, doktorand vid Linköpings universitet och lĂ€kare vid RĂ„slĂ€tt vĂ„rdcentral i Jönköping.

I Sverige drabbas cirka 17 500 personer av höftfraktur varje Är. MedelÄldern hos de drabbade Àr över 80 Är, och med en Äldrande befolkning kommer antalet akuta höftoperationer att öka pÄ sikt.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vĂ„rd och utfall efter operation. MĂ„let pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r att förbĂ€ttra prognosen för patienter som opereras i Sverige. Charlotte Perhammar
Rasmus Åhman, doktorand vid BKV och lĂ€kare vid RĂ„slĂ€tt VĂ„rdcentral i Jönköping.

Svensk sjukvÄrd följer en vÀlbeprövad standardprocedur för höftfrakturer, ofta med snabbspÄr till kirurgi, men trots det varierar överlevnadsgraden efter operationen. Forskare vid Linköpings universitet och Queen Mary University of London har undersökt varför.

Fyra socioekonomiska faktorer

FrĂ„n det svenska register som samlar data om operationer och narkoser – SPOR – har de följt cirka 58 000 personer som drabbats av höftfraktur med efterföljande akut operation. Forskarna kunde se att dödligheten bland patienter i Ă„ldern 80–84 Ă„r var tre gĂ„nger sĂ„ hög som den förvĂ€ntade dödligheten i samma Ă„ldersgrupp i den svenska befolkningen, Ă€ven tvĂ„ Ă„r efter operationen.

DĂ€refter undersökte de fyra olika socioekonomiska faktorer för att se vilka som hade starkast samband med dödligheten – utbildningsnivĂ„, bostadsomrĂ„de, inkomst och tillgĂ„ng till hemtjĂ€nst eller Ă€ldreboende.

– Det finns en koppling mellan ökad risk för dödlighet pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt, baserat pĂ„ de individuella socioekonomiska faktorer som vi undersökte. Framför allt var det utbildningsnivĂ„ som visade starkast samband med dödligheten, sĂ€ger Rasmus Åhman.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vĂ„rd och utfall efter operation. MĂ„let pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r att förbĂ€ttra prognosen för patienter som opereras i Sverige. Charlotte Perhammar
Rasmus Åhman forskar inom perioperativ vĂ„rd och utfall efter operation. MĂ„let pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r att förbĂ€ttra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Resultaten visade ocksÄ att inkomst spelade mindre roll, medan tillgÄng till hemtjÀnst eller Àldreboende var mer svÄrtolkat. Och bostadsomrÄde visade sig inte spela nÄgon större roll alls.

– UtifrĂ„n vĂ„ra data verkar det inte finnas nĂ„gra tydliga skillnader i överlevnad beroende pĂ„ vilken typ av sjukhus man opereras pĂ„ för en höftfraktur, sĂ€ger Rasmus Åhman.

±áĂ€±ôČőŽÇ±ôŸ±łÙłÙ±đ°ùČ賊Ÿ±łÙ±đłÙ

Tidigare studier har visat samband mellan socioekonomiska faktorer och dödlighet, men mĂ„nga har anvĂ€nt sammansatta mĂ„tt snarare Ă€n individuella faktorer. De studier som Ă€ndĂ„ har undersökt utbildning och inkomst separat har dĂ„ identifierat dem som likvĂ€rdiga. DĂ„ utgick inkomstnivĂ„n frĂ„n taxerad inkomst, ett mĂ„tt som inte ger hela bilden enligt Rasmus Åhman, sĂ€rskilt för en Ă€ldre grupp som inte jobbat pĂ„ lĂ€nge.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vĂ„rd och utfall efter operation. MĂ„let pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r att förbĂ€ttra prognosen för patienter som opereras i Sverige. Charlotte Perhammar
Forskarna tÀnker sig att hÀlsolitteracitet kan ha en nÀra relation till utbildningsnivÄ.
Linköpingsforskarna kollade i stÀllet pÄ ett mÄtt som kallas disponibel familjeinkomst som tas fram av Statistikmyndigheten. DÀr vÀgs ett stort antal inkomst- och utgiftsposter samman för att ge ett mer heltÀckande mÄtt pÄ individens ekonomiska position.

Att just utbildningsnivĂ„ hade starkast samband med dödlighet menar Rasmus Åhman kan vara kopplat till hur en individ kan ta sig igenom den lĂ„nga process som en operation innebĂ€r.

– Det finns ett begrepp som heter hĂ€lsolitteracitet, som vi tĂ€nker kan ha en nĂ€ra relation till utbildningsnivĂ„. Det handlar om hur man kan ta till sig information frĂ„n vĂ„rden och förstĂ„ varför man ska göra olika saker. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att högre utbildningsnivĂ„ hĂ€nger ihop med ett större socialt sĂ€kerhetsnĂ€t och bĂ€ttre stöd frĂ„n familj och anhöriga, sĂ€ger Rasmus Åhman.

Studien finansierades av Futurum – akademin för hĂ€lsa och vĂ„rd vid Region Jönköpings lĂ€n, Linköpings LĂ€karesĂ€llskap samt ALF-medel frĂ„n Region Östergötland.

Artikel: , Rasmus Åhman, MĂ„ns Thulin, Tom E.F. Abbott, Alexander J. Fowler, Anna Oscarsson Tibblin, Karin Björnström Karlsson, Michelle S. Chew, British Journal of Anaesthesia, publicerad online 5 augusti 2026. DOI: 10.1016/j.bja.2026.06.026

Kontakt

Fotografi av Rasmus Åhman

Rasmus Åhman

PlatshÄllare för saknad bild till Michelle Chew

Michelle Chew

Forskningsmiljö

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) är en av LiU:s största institutioner. Vår målsättning är att bedriva utbildning, forskning och samverkan inom medicin och biomedicin, med hög internationell kvalitet.

Avdelningen för klinisk kemi och farmakologi (KKF)

Avdelningen bedriver forskning inom ämnesområdena anestesiologi/intensivvård, farmakologi och klinisk farmakologi, forensiska vetenskaper och klinisk kemi. Avdelningen undervisar också på grund- och avancerad nivå samt bedriver forskarutbildning.

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.
NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.
En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.