Susanne berättar att en forskningsingenjör jobbar nära forskningen. Hon har arbetat på uppdrag av många forskningsledare och -grupper, i olika forskningsprojekt. Hon har analyserat mängder av data och prover, agerat bollplank och diskussionspartner, ansvarat för labb- och säkerhetsutrustning. Nu har hennes roll förändrats till att bli mer av administrativ karaktär.
- Vi forskningsingenjörer jobbar med att se till att alla lagar och regler som omger verksamheten i labbet följs, att vi till exempel har våra tillstånd på plats, men också att vi har den utrustning vi behöver och att den fungerar, säger Susanne.
Vägen in i forskningsvärlden och dåvarande Tema Vatten (i dag Tema Miljöförändring) kom i samband med kemistutbildningens fjärde år då Susanne skulle göra sitt examensarbete. Planen var att doktorera och doktorandstudierna i kemi satte fart i början av 90-talet, men livet kom emellan, planerna fick ändras till en licentiatexamen i stället. Efter examen fortsatte hon på sin tjänst som forskningsingenjör. Den har varat i 32 år nu.
Näsa som detektor och ett ”halleluja moment”
- Mina år här har gett mig minnen för livet. Jag har varit på provtagningstur till Kina och Nya Zeeland, jag har hämtat snöprover på snöskoter i arktiska Kanada. Min näsa har använts som detektor i ett projekt då vi analyserade lukt och smak i dricksvatten. Vid ett tillfälle här i Linköping identifierade vi illaluktande fettsyror som orsak till att dricksvattnet luktade och smakade illa och blev odrickbart. Föreningarna bildades genom tillväxt i reningsprocessen när råvattnet ökade för snabbt. Tänk att min näsa har bidragit till forskningsframsteg, utbrister Susanne.
Som forskningsingenjör arbetar man nära forskningen. Att analysera prover med hjälp av rätt utrustning i en säker miljö är en del av uppdraget och vardagen. Ett annat ”halleluja moment” uppstod i ett projekt som kunde påvisa att klorerade organiska föreningar bildas naturligt i naturen. Tidigare hade man trott att de enbart kom från industriella processer eller mänskliga aktiviteter.
- I dag har människans näsa som detektor ersatts av mer sofistikerad utrustning som elektroniska sensorer och avancerade analysinstrument. Att jobba i en forskningsmiljö är att känna drivet framåt. Det är en spännande miljö att vara i, säger Susanne.
Kort om forskningsingenjörerna i labbet på Tema Miljöförändring
Till antalet: 6
Internationell miljö: forskningsingenjörerna kommer från, förutom Sverige, Indien, Slovenien och Vietnam
Utbildning: olika, men täcker ämnesområden såsom elektronik, data, matematik, mikrobiologi, biogeokemi, organisk och oorganisk analytisk kemi
Inriktning i labbet: tillämpad miljöforskning
