De svenska kostrÄden har nyligen reviderats och rekommenderar nu högst 350 gram tillagat rött kött i veckan. För planetens skull bör vi Àta Ànnu mindre kött. Idag stÄr livsmedel för 19 procent av de globala koldioxidutslÀppen. Minst lika viktigt Àr att mer Àn 75% av vÀrldens odlade mark anvÀnds enbart för kött- och mjölkproduktion. Maten spelar dÀrför en viktig roll i omstÀllningen till en hÄllbar framtid.
â Faktum Ă€r att en vĂ€xtbaserad kost skulle kunna bidra till att lösa mĂ„nga fler hĂ„llbarhetsproblem Ă€n bara klimatutslĂ€pp, till exempel avskogningen och skyddet av den biologiska mĂ„ngfalden, sĂ€ger Per Gyberg, bitrĂ€dande professor vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet.
Anna Nilsen
Ìę
Konsumenter behöver inte mer information
En vanlig förestĂ€llning Ă€r helt enkelt att mĂ€nniskor enbart behöver bĂ€ttre information för att kunna göra mer hĂ„llbara matval i vardagen. Men enligt Ă sa Svenfelt, bitrĂ€dande professor vid Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS), visar forskningen att det inte Ă€r sĂ„ enkelt:â MĂ€nniskor behöver inte mer kunskap för att kunna göra hĂ„llbara val. Det finns redan ett överflöd av information om hur vi kan Ă€ta pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r bĂ€ttre för planeten, sĂ€ger hon.
I stĂ€llet Ă€r det till stor del faktorer i det omgivande samhĂ€llet - som forskarna kallar strukturer - som pĂ„verkar vĂ„ra matval. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt uppstĂ„r olika slags hinder för mer hĂ„llbara matvanor. NĂ„gra exempel Ă€r ett begrĂ€nsat utbud av vegetariska eller veganska alternativ pĂ„ restauranger, eller att vĂ€xtbaserade rĂ„varor i mataffĂ€ren Ă€r dyrare eller svĂ„rare att fĂ„ tag pĂ„ Ă€n kött och mjölkprodukter. ĂndĂ„ förbises detta ofta nĂ€r politiska beslut och regelverk utformas.
Ă sa Svenfelt beskriver detta som ett slags âglastakâ för hĂ„llbart Ă€tande. För vissa hushĂ„ll kan det vara möjligt att stĂ€lla om till en mer hĂ„llbar kost, men för andra kommer man inte förbi âglastaketâ. Slutsatserna kommer frĂ„n en studie dĂ€r svenska hushĂ„ll försökte Ă€ta mer hĂ„llbart.
Hinder för hÄllbart Àtande
Det finns Àven andra hinder för en hÄllbar matkonsumtion. För mÄnga mÀnniskor Àr den viktigaste frÄgan att över huvud taget ha tillrÀckligt med mat, eller tillrÀckligt nÀringsrik mat. Samtidigt finns det andra som med bred marginal överskrider grÀnserna för en rimlig matkonsumtion, till exempel genom att Àta flera gÄnger mer protein Àn dagsbehovet. Det pekar pÄ behovet av en mer rÀttvis fördelning av matresurser.
Jenny Widén
Ăven normer kan begrĂ€nsa mĂ€nniskors val. Precis som normer pĂ„verkar hur mĂ€nniskor klĂ€r sig, pĂ„verkar de vad mĂ€nniskor Ă€ter. I ett land som Sverige Ă€r mĂ„ltider som bygger pĂ„ kött normen, medan vĂ€xtbaserade mĂ„ltider kan erbjudas som ett alternativ. Men perspektivet skulle kunna vĂ€ndas: istĂ€llet skulle vĂ€xtbaserat kunna vara normen, och kött erbjudas som alternativ.
Universiteten som möjliggörare för förÀndring
HÄllbar matkonsumtion Àr dÀrför inte bara en frÄga om individens ansvar. Institutioner har en viktig roll genom att skapa de miljöer och strukturer som behövs för att möjliggöra förÀndring.
MĂ„nga svenska kommuner bedriver idag aktiva strategier för hĂ„llbar matkonsumtion, trots den begrĂ€nsade nationella styrningen, enligt Ă
sa Svenfelt. Hon menar att detta kan inspirera andra organisationer och kommuner genom att visa pÄ olika vÀgar att pÄverka matkonsumtionen.
Universiteten Àr ett annat exempel. Forskarna Àr överens om att universiteten bör ta en aktiv roll i omstÀllningen. Vid vissa universitet mÀrks det till exempel genom hur matleverantörer upphandlas, dÀr utbudet kan begrÀnsas till hÄllbara alternativ, utifrÄn till exempel Planetary Health Diet-riktlinjerna.
â VĂ€xtbaserat bör vara förstahandsvalet, Ă€r Per Gyberg och Ă
sa Svenfelt eniga om.
I slutĂ€ndan handlar frĂ„gan om makt och mĂ€nniskors olika förutsĂ€ttningar att Ă„stadkomma förĂ€ndring. MĂ€nniskor har olika möjligheter att förĂ€ndra sitt beteende, samtidigt som det omgivande samhĂ€llet kan begrĂ€nsa deras handlingsutrymme, pĂ„pekar Ă
sa Svenfelt. Starka normer, strukturella hinder och olika syn pÄ vetenskapligt grundade fakta innebÀr att information i sig inte rÀcker för att förÀndra hur mÀnniskor vÀljer att konsumera. Det behövs ocksÄ stödjande omgivningar och bÀttre politisk styrning.
Marianne Ekdahl
- Studenter kan inte förvÀnta sig att universitetet ska stÄ för alla lösningar, utan behöver ocksÄ sjÀlva bidra till att skapa den förÀndring de vill se. PÄ sÄ sÀtt kan studenternas engagemang komplettera universitetets arbete, sÀger hon.
