糖心直播

Resultaten fr氓n en studie med 1000 svenskar h枚sten 2020 visar att deltagarna tenderade att ge ett 枚kat st枚d till prioriteringsprinciper n盲r de beskrevs i mer abstrakta termer, snarare 盲n mer konkreta principer i en covid-19-kontext. Den mest accepterade bland de generella prioriteringsprinciperna var m盲nniskov盲rdesprincipen, om lika villkor till sjukv氓rd oavsett personliga egenskaper. D盲refter f枚ljde behovs-solidaritetsprincipen, om att ge sjukv氓rd till de mest beh枚vande. Kostnadseffektivitetsprincipen, om att utnyttja resurser effektivt f枚r h盲lsomaximering, var den minst accepterade av dessa generella principer.

N盲r deltagarna fick ta st盲llning till vilka principer de st枚ttade mest g盲llande prioriteringar under pandemin fick sv氓righetsgrad och att prioritera patienter d盲r resurserna skulle komma till st枚rst nytta mest st枚d. Principer om patientens 氓lder och eget ansvar f枚r sitt medicinska tillst氓nd fick mindre st枚d.

Ekonomiskt argument mer accepterat i konkreta exempel

Ett huvudm氓l med studien var att titta p氓 attityder till principen om kostnadseffektivitet, en princip om att sjukv氓rden har en skyldighet att utnyttja sina resurser s氓 effektivt som m枚jligt. Attityder till denna princip i f枚rh氓llande till andra prioriteringsprinciper unders枚ktes p氓 olika niv氓er av abstraktion. Resultaten visade att deltagarna i st枚rre utstr盲ckning accepterade kostnadseffektivitet som grund f枚r prioriteringar n盲r denna princip presenterades p氓 en mer konkret niv氓. Genom att konkretisera blev det tydligare att kostnadseffektivitet kunde leda till 枚kad h盲lsomaximering bland befolkningen generellt, och principen s氓gs d氓 som mer legitim.

鈥� Detta ligger i linje med tidigare forskning och pekar p氓 att folk blir mer orienterade mot effektivitet n盲r de presenteras med ett specifikt problem eller val, medan de g氓r mer mot att bry sig om andra prioriteringsprinciper n盲r man talar om dem i mer generella termer, s盲ger Gustav Tingh枚g, bitr盲dande professor och en av f枚rfattarna till studien.

Vem ska g枚ra prioriteringarna?

Det fanns en generell ben盲genhet bland studiens deltagare att ge ett h枚gt st枚d till att l盲kare och annan sjukv氓rdspersonal var fr盲mst ansvariga f枚r resursf枚rdelning och prioriteringsbeslut under pandemin. St枚det f枚r politikers och h盲lsoekonomers roll i att fatta beslut om f枚rdelning av knappa resurser var d盲remot l盲gre.

鈥� Resultaten 盲r kanske inte s氓 枚verraskande, men de visar bland annat p氓 vikten av att sjukv氓rdspersonal involveras i prioriteringsprocesser under globala kriser f枚r att medborgare ska uppleva att processen 盲r legitim, s盲ger Gustav Tingh枚g.

Fler resultat om attityder till sjukv氓rden under covid-19

F枚rfattarna till studien, Gustav Tingh枚g och Liam Strand, b氓da medarbetare vid Prioriteringscentrum, har 盲ven tidigare tittat p氓 allm盲nhetens attityder och beteende under covid-19-pandemin. I en studie om covid-19-beteenden visades att personers generella inst盲llning till sjukv氓rden relaterade till deras vilja att f枚lja rekommendationer och restriktioner kring covid-19. Deltagare med l氓g vilja att upps枚ka sjukv氓rd vid sjukdom var mindre sannolika att h氓lla social distans, f枚lja hygienrekommendationer och vara f枚r striktare covid-19-restriktioner.

Ju h枚gre ben盲genhet deltagarna hade att upps枚ka sjukv氓rd vid sjukdom generellt, desto st枚rre var deras sj盲lvrapporterade f枚ljsamhet kring covid-19-rekommendationer. Personer med h枚g ben盲genhet att s枚ka sjukv氓rd generellt uppfattade det ocks氓 som att de hade l盲gre risk att smittas av covid-19 j盲mf枚rt med andra.

鈥� Dessa resultat 盲r viktiga pusselbitar i att f枚rst氓 m盲nniskors olikheter i att processa medicinsk information kopplat till f枚rebyggande h盲lso氓tg盲rder, och f枚r att i f枚rl盲ngningen kunna utforma en mer effektiv h盲lsokommunikation, s盲ger Gustav Tingh枚g.

L盲s studierna

. Tingh枚g, G., Strand L., (2022), Frontiers in Health Services.

. Tingh枚g, G., Strand, L., (2022), Medical Decision Style and COVID-19 Behavior