ÌÇĐÄֱȄ

10 augusti 2026

Hur väger man kostnader mot behov när patientgruppen är liten men behandlingarna dyra? För Lars Sandman har den frågan blivit central – och hans arbete har bidragit till hur Sverige i dag hanterar läkemedel för sällsynta tillstånd.

En man med skalligt huvud som bĂ€r glasögon och kostym. Fotograf: Johan Sjöholm

I vÄrden behöver man ibland fatta svÄra beslut. Det blir extra tydligt nÀr det gÀller sÀllsynta tillstÄnd. Behandlingarna kan vara dyra, samtidigt som det handlar om fÄ patienter. DÄ uppstÄr frÄgan: hur ska resurserna anvÀndas pÄ ett rimligt sÀtt?

Lars Sandman har arbetat med just de hÀr frÄgorna. I sin forskning har han undersökt hur man kan tÀnka kring kostnader, behov och rÀttvisa. Det har bidragit till ett sÀtt att se pÄ prioriteringar dÀr kostnad inte alltid fÄr vara det enda som styr. Det syns i dag i hur myndigheter resonerar nÀr de fattar beslut.


För att personer med mycket sällsynta tillstånd ska få jämlik vård måste vi acceptera högre läkemedelskostnader, eftersom marknaden är betydligt mindre än för vanliga sjukdomar.

VĂ€gen till forskningen

Att bli forskare var inget som fanns planerat frÄn början.
– NĂ€r jag skrev min kandidatuppsats i praktisk filosofi (kring hur man kan tolka andra kulturer) frĂ„gade nĂ„gon mig om jag inte ville gĂ„ vidare och doktorera. Jag sade helt enkelt ja, lite i brist pĂ„ andra idĂ©er om vad jag ville syssla med.

Vid den tiden var det ocksÄ ganska öppet vid Filosofiska institutionen i Göteborg.
– Alla som ville gĂ„ vidare fick göra det, men man var tvungen att gĂ„ pĂ„ studiemedel och sĂ„ fick man se vilka som klarade sig. Ska jag vara Ă€rlig sĂ„ tvivlade jag nog mĂ„nga gĂ„nger under min doktorandtid om huruvida jag skulle bli fĂ€rdig, och om jag skulle fĂ„ nĂ„got arbete efter att jag var fĂ€rdig – men jag har varit pragmatisk och hoppat pĂ„ erbjudanden jag fĂ„tt, och det har ju gĂ„tt ganska bra.

Det som började ganska spontant och lite trevande blev alltsÄ starten pÄ en forskarbana inom praktisk filosofi och etik.

Forskningen i praktiken

År 2011 fick Centrum för medicinsk teknik och Prioriteringscentrum ett uppdrag inom Apoteks- och lĂ€kemedelsutredningen. Det handlade om lĂ€kemedel för sĂ€llsynta tillstĂ„nd.
En viktig frĂ„ga var om man kan acceptera att vissa lĂ€kemedel inte Ă€r lika kostnadseffektiva som andra – just för att det handlar om smĂ„ patientgrupper.

Tillsammans med en doktorand analyserade Lars frÄgan och kom fram till att det kunde vara rimligt. Arbetet ledde vidare till en vetenskaplig artikel och fler studier inom samma omrÄde.

Resultaten fick ocksÄ genomslag utanför forskningen. De lÄg till grund för att TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV) och NT-rÄdet omkring 2015 införde en policy dÀr man kan acceptera sÀmre kostnadseffektivitet för den hÀr typen av behandlingar.

NÀr policyn uppdaterades 2025 bidrog Lars med en ny etisk analys kopplad till förÀndringarna.

Drivkraft och perspektiv

Forskningen ligger nĂ€ra verkliga beslut. Det handlar inte bara om teori, utan om hur man faktiskt vĂ€ljer att anvĂ€nda resurser i vĂ„rden. I grunden rör det frĂ„gor om rĂ€ttvisa och effektiv anvĂ€ndning av resurser – och hur de ska vĂ€gas mot varandra nĂ€r allt inte Ă€r möjligt att göra.

Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ hur forskning inom filosofi kan fĂ„ konkret betydelse. Genom att arbeta med de hĂ€r frĂ„gorna har Lars varit med och pĂ„verkat hur beslut fattas i praktiken – och dĂ€rmed ocksĂ„ vilka behandlingar som blir tillgĂ€ngliga.

Det här är Lars Sandman

En man i kostym och slips poserar för en bild. Fotograf: Johan Sjöholm
För mig är det centralt att forskningens etiska analyser löser verkliga problem i vården.

Bor

Södermalm i Stockholm

Dansar gärna

till Funky house

Avkoppling

Vårdar min motoryacht från 1935

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.