Solenergin byggs ut snabbt runt om i v盲rlden. Men solpaneler har en begr盲nsad livsl盲ngd, och det stora antal paneler som installeras i dag kommer s氓 sm氓ningom att beh枚va tas ur bruk.
En internationell forskargrupp har unders枚kt vad detta inneb盲r f枚r framtida avfallsm盲ngder och hur olika s盲tt att 氓tervinna solpaneler p氓verkar ekonomi, klimat och f枚rdelningen av nyttan mellan olika regioner.
Forskarna ber盲knar att den sammanlagda m盲ngden solcellsavfall globalt kan uppg氓 till mellan 297 och 402 miljoner ton fram till 2060. Den 氓rliga m盲ngden uttj盲nta solpaneler v盲ntas 枚ka fr氓n omkring en halv miljon ton 2030 till mer 盲n 19 miljoner ton 2060.
鈥� Det mest br氓dskande handlar inte om sj盲lva avfallet, utan om infrastrukturen. Det tar tio 氓r eller mer att bygga upp 氓tervinningsanl盲ggningar och regelverk, och v氓ra resultat visar att 氓tervinningen inte blir l枚nsam f枚rr盲n omkring 2035鈥�2040. Det 盲r under perioden fram till dess som vi beh枚ver agera, s盲ger John Laurence Esguerra, bitr盲dande universitetslektor vid Link枚pings universitet och en av studiens f枚rfattare.
V盲rdefulla material kan 氓tervinnas
Uttj盲nta solpaneler inneh氓ller material som kisel, glas, silver, aluminium och koppar. Genom att 氓tervinna materialen minskar behovet av att producera nya r氓varor.I dag skiljer sig dock kapaciteten f枚r 氓tervinning kraftigt mellan olika delar av v盲rlden. Solpaneler kan hamna p氓 deponi eller 氓tervinnas fr盲mst f枚r att ta till vara glas och aluminium, medan mer v盲rdefulla material som silver och h枚grent kisel g氓r f枚rlorade. Bristf盲llig avfallshantering kan ocks氓 inneb盲ra milj枚risker.
Forskarna uppskattar att utsl盲ppen av v盲xthusgaser, i de 氓tervinningsscenarier som ger st枚rst samlad nytta, skulle kunna minska med upp till 3,32 miljarder ton koldioxidekvivalenter fram till 2060. Under samma period skulle den sammanlagda ekonomiska nettovinsten kunna uppg氓 till mellan 529 och 935 miljarder amerikanska dollar.
Teiksma Buseva
听
鈥� 脜tervunnet kisel, silver, aluminium och koppar ers盲tter nytillverkning av r氓varor, som kr盲ver mycket energi. Det 盲r den ers盲ttningen som ger utsl盲ppsminskningarna. Samtidigt g枚r stigande priser p氓 samma material att 氓tervinningen s氓 sm氓ningom blir l枚nsam, s盲ger John Laurence Esguerra.
Effektivitet kan 枚ka oj盲mlikheten
Men studien pekar ocks氓 p氓 ett dilemma. Om solpanelerna 氓tervinns i de regioner d盲r avfallet uppst氓r f枚rdelas nyttan relativt j盲mnt. Samtidigt saknar m氓nga regioner tillr盲ckligt stora avfallsvolymer eller den teknik som kr盲vs f枚r effektiv 氓tervinning.
Om avfallet i st盲llet f氓r transporteras till regioner med en etablerad 氓tervinningsindustri 枚kar den totala nyttan genom stordriftsf枚rdelar och mer avancerad teknik. Men samtidigt koncentreras vinsterna till f盲rre regioner.
Forskarna fann att lokal 氓tervinning endast ger omkring 69鈥�78 procent av den nytta som kan uppn氓s n盲r handel med solcellsavfall till氓ts.
鈥� Den l枚sning som gav st枚rst nytta var ocks氓 en av de mest oj盲mlika. Det 盲r den centrala konflikten i studien: effektivitet och j盲mlikhet g氓r inte automatiskt hand i hand, s盲ger John Laurence Esguerra.
Utformningen av subventioner spelar roll
Forskarna unders枚kte ocks氓 om subventioner kan minska skillnaderna. Ett resultat var att subventioner kopplade till ett h枚gt koldioxidpris faktiskt kan 枚ka oj盲mlikheten, eftersom regioner med h枚gre inkomster, etablerade koldioxidmarknader och gynnsamma f枚ruts盲ttningar f枚r 氓tervinning f氓r mer st枚d.
En modell med gradvis minskande subventioner gav b盲ttre resultat. Den inneb盲r att 氓tervinningsindustrin f氓r st枚d medan den byggs upp och att st枚det sedan successivt minskar n盲r 氓tervinningen blir l枚nsam. Enligt studien kan detta f枚rb盲ttra j盲mlikheten till en br氓kdel av kostnaden f枚r kontinuerliga subventioner.
鈥� Att 氓tervinna solpaneler kommer att l枚na sig, b氓de ekonomiskt och f枚r klimatet, men systemet blir inte r盲ttvist av sig sj盲lvt. Det 盲r under 氓rtiondet innan 氓tervinningen blir l枚nsam som politiken beh枚ver g枚ra skillnad. Hur st枚det utformas avg枚r om nyttan kommer alla till del eller bara ett f氓tal regioner, s盲ger John Laurence Esguerra.
