ֱ

10 september 2026

Nu är superdatorn Arrhenius vid ֱs universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. 

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni. Thor Balkhed
Invigning av superdatorn Arrhenius. Tidigare högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg klipper bandet.
Arrhenius är Sveriges första superdator inom det europeiska samarbetet EuroHPC och ingår i den nationella infrastrukturen NAISS, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den räknas som en världens snabbaste superdatorer och den ger forskare kraftfullare möjligheter att arbeta med avancerade simuleringar, artificiell intelligens och stora datamängder.

Vid invigningen den 8 september på Linköpings universitet deltog representanter från bland annat Regeringskansliet, Vetenskapsrådet, EuroHPC och NVIDIA.

– I dag inviger vi inte bara vår nya superdator. Vi öppnar dörren till nya möjligheter för forskningen, sade rektor Jan-Ingvar Jönsson i sitt välkomsttal.

Samlar nationella resurser

Arrhenius togs i drift i slutet av maj. Nu flyttas användare successivt över från äldre system och övergången ska vara klar i januari 2027. Genom att samla de nationella beräkningsresurserna på en plats kan kapaciteten användas mer effektivt, samtidigt som stöd, utbildning och vetenskaplig kompetens även fortsättningsvis finns vid lärosäten och forskningsorganisationer runt om i landet.

Samtidigt får Linköpings universitet en central roll i att omvandla den avancerade infrastrukturen till ny kunskap, teknik och lösningar på samhällsutmaningar.

– Etableringen av NAISS vid LiU och nu Arrhenius visar hur forskningsinfrastruktur skapar värde: inte bara genom att ge tillgång till teknik, utan genom att skapa gemenskaper, kompetens och nya samarbeten kring tekniken, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Stärker LiU:s roll i Europa

För Linköpings universitet innebär värdskapet såväl ett långsiktigt ansvar som nya möjligheter. Arrhenius ger LiU-forskare närhet till en nationell och europeisk forskningsresurs och kan bidra till nya samarbeten, kompetens och forskningsgenombrott.

– Genom Arrhenius ger vi forskare möjlighet att ställa frågor som ännu inte kan besvaras. Det är ett ansvar som vi vid Linköpings universitet är mycket stolta över att bära, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Fakta

Superdatorn Arrhenius är döpt efter den svenska geologen och kemisten Carl Axel Arrhenius som upptäckte mineralet gadolinit.

NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) är en organisation för superdatorer med säte vid Linköpings universitet. Det är en centrumbildning som finansierats av Vetenskapsrådet.
Läs mer på 

EuroHPC JU grundades 2018 för att möjliggöra en koordinering och samfinansiering inom EU för att säkerställa Europas plats som ledare inom superdatorer. Budgeten för EuroHPC JU under perioden 2021–2027 ligger på cirka 7 miljarder Euro.
Läs mer på 
Ett serverrum fyllt med massor av färgglada kablar. Fotograf: Thor Balkhed
Superdator Arrhenius, Campus Valla

Teknisk fakta

  • System: Hewlett Packard Enterprise.
  • CPU: 424 × AMD EPYC Turin med 128 kärnor
  • GPU: 382 noder med 4 × NVIDIA Grace Hopper Superchips vardera
  • Lagring: 29 PB parallellt filsystem
  • Placering på TOP500-listan: #42 i världen (juni 2026)
  • Egen miljö för känsliga data
  • Molnbaserad beräknings- och datamiljö

Kontakt

Mer läsning

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.