ÌÇĐÄֱȄ

15 juni 2026

Barnafrid har granskat de första 100 domstolsprövade målen enligt lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Rapporten ger en tidig bild av hur den nya lagstiftningen används i praktiken och vilka frågor som aktualiseras i rättstillämpningen.

Natalie Söderlind och Ana-Dolori Marinovic, utredare pÄ Barnafrid. Fotograf: Emma Hedlin
Natalie Söderlind och Ana-Dolori Marinovic, utredare på Barnafrid.

Barnafrids granskning omfattar de hundra första förvaltningsrĂ€ttsliga mĂ„len dĂ€r lagen om placering av barn i skyddat boende (LSB) har prövats under perioden april–december 2024. Lagen Ă€r en del av den reform av skyddat boende som trĂ€dde i kraft den 1 april 2024. Granskningen syftar till att bidra med kunskap om hur den nya lagstiftningen tillĂ€mpas och att identifiera mönster som har betydelse för barns rĂ€tt till skydd, delaktighet och rĂ€ttssĂ€kerhet.

– Det hĂ€r Ă€r ett av de första samlade kunskapsunderlagen om hur lagen anvĂ€nds i praktiken. Eftersom det tidigt fanns en diskussion om hur besluten fattas, ville vi undersöka hur lagen tillĂ€mpas i de första 100 mĂ„len, sĂ€ger Natalie Söderlind, utredare vid Barnafrid.

Lagen anvÀnds i stor utstrÀckning för att möjliggöra skydd

Granskningen visar att lagen redan i ett tidigt skede anvÀnds för att möjliggöra skydd för barn i situationer dÀr samtycke saknas frÄn en vÄrdnadshavare. En mycket hög andel av socialnÀmndernas beslut faststÀlls av domstol, vilket leder till placering i skyddat boende. Av placeringsbesluten som ingÄr i materialet faststÀlls 98 procent i förvaltningsrÀtten och besluten stÄr i regel fast Àven vid överprövning.

Barnets röst framgÄr inte alltid i domskÀlen

Samtidigt visar rapporten att barnets delaktighet inte alltid Àr tydligt dokumenterad i domstolarnas avgöranden. I 41 procent av mÄlen saknas uppgifter om barnets egna erfarenheter eller synpunkter.

– NĂ€r barnets röst inte framgĂ„r i det skriftliga materialet blir det svĂ„rt att följa hur barnets perspektiv har beaktats i den rĂ€ttsliga prövningen. Det handlar om dokumentation, inte nödvĂ€ndigtvis om barnet har fĂ„tt komma till tals eller inte, sĂ€ger Ana-Dolori Marinovic, utredare vid Barnafrid.

VÄld vanligt i de granskade mÄlen

Rapporten visar ocksÄ att vÄld Àr vanligt förekommande i de mÄl som prövats. I nÀrmare sju av tio mÄl framgÄr att barn har bevittnat vÄld i nÀra relation, och i fyra av tio mÄl att barn sjÀlva har utsatts för fysiskt vÄld.

Hur barns vÄldsutsatthet beskrivs och dokumenteras varierar dock mellan olika domskÀl. I vissa fall framtrÀder barnets erfarenheter tydligt, medan dokumentationen i andra fall Àr mer begrÀnsad.

Tidigt kunskapsunderlag om ny lag

Eftersom lagen om placering av barn i skyddat boende Àr ny finns fortfarande begrÀnsad kunskap om hur den tillÀmpas. Den aktuella rapporten utgör dÀrför ett tidigt kunskapsunderlag som behöver följas upp över tid i takt med att praxis utvecklas.

– Resultaten visar bĂ„de att lagen möjliggör skydd för barn och att tillĂ€mpningen varierar inom vissa omrĂ„den. Det finns dĂ€rför skĂ€l att följa utvecklingen över tid och fortsĂ€tta bygga kunskap som kan stödja yrkesverksamma i tillĂ€mpningen, sĂ€ger Natalie Söderlind.

Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjÀnst, domstol och andra aktörer som arbetar med att sÀkerstÀlla barns skydd frÄn vÄld, och kan anvÀndas som ett stöd i förstÄelsen av hur den nya lagstiftningen tillÀmpas i praktiken.

LĂ€s rapporten:Ìę

Framsida till rapporten ”Placering av barn i skyddat boende” frĂ„n Barnafrid, med illustration av ett hus i blĂ„tt.

Ìę

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

Organisation