ÌÇÐÄֱ²¥

29 april 2026

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står forskare vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet och Rättsmedicinalverket. Fynden, som är publicerade i Scientific Reports, banar väg för säkrare utredningar av brott där alkohol tros varit inblandat.

En man med glasögon tittar på sig själv i spegeln.
Henrik Podéus Derelöv, doktorand vid Institutionen för medicinsk teknik vid LiU är försteförfattare för en artikel om hur en digital tvilling skulle kunna avslöja alkoholkonsumtion. .

I brottsutredningar kan det vara avgörande att veta när en person senast drack alkohol för att säkert kunna avgöra hos vem skulden ligger. Men enligt Robert Kronstrand, chefstoxikolog vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Linköpings universitet, är dagens teknik, där alkoholhalten i utandningsluft och blodprov mäts, för trubbig:

– En sak som vi gör är att bedöma när en person senast drack alkohol, till exempel i ett rattfylleriärende. Personen har krockat, varit obevakad en stund innan polisen kommer, och när man sedan testas är man positiv för alkohol. Personen säger då att allt intag skedde efter färden, och att blodprovet därför inte speglar hur det såg ut när hen körde, säger han.

En skallig man i svart tröja står framför en byggnad.
Robert Kronstrand, chefstoxikolog vid RMV och adjungerad professor vid LiU.

Avslöjar eftersupning

Det argumentet kallas eftersupning och kan vara svårt att motbevisa om till exempel provtagningen varit ofullständig. Ett annat exempel där alkoholkonsumtionen är en viktig pusselbit för utredningen är olika typer av våldsbrott eller olyckor.

– Då vill vi kunna extrapolera bakåt från ett analysresultat som kan vara taget tre, fem eller tio timmar efter händelsen, och uppskatta alkoholhalten vid brottstillfället och kanske även när personen slutade dricka, säger Robert Kronstrand.

För att lyckas med det har forskargruppen vid Linköpings universitet tillsammans med Rättsmedicinalverket tagit fram en beräkningsmodell för en så kallad digital tvilling. Tekniken med digitala tvillingar kan, något förenklat, beskrivas som en virtuell kopia av en person där individuella skillnader som kön, ålder, längd, vikt och sjukdomar tas med i beräkningen av alkoholhalten i kroppen.

Analyserar metaboliter

I LiU-forskarnas modell analyseras data från en persons utandningsluft, blodprover och urinprover. Dessa data består av olika nedbrytningsprodukter, även kallat metaboliter, av alkohol som hittas i blod och urin. All denna information används sedan tillsammans med den digitala tvillingen för att skapa individanpassade resultat över dryckesmönster.

En man sitter vid ett skrivbord och använder en dator.
I LiU-forskarnas modell analyseras data från en persons utandningsluft, blodprover och urinprover.

Enligt forskarna skulle den digitala tvillingen också kunna ta hänsyn till magtömningshastighet och absorption av alkohol som beror på matintag eller typ av alkoholhaltig dryck.

– Vi vill utforska alkoholintag och hur det bryts ner i kroppen. Det är alltså mätningar av dels alkohol direkt i blod och urin, dels sekundära så kallade metaboliter som uppstår vid nedbrytningen av alkohol, säger Henrik Podéus Derelöv, doktorand vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, LiU.

Flexibelt verktyg

Målet är att utveckla ett användarvänligt verktyg för rättsmedicinska undersökningar där provdata matas in och modellen ger sannolika svar på när en person senast drack och hur mycket. Enligt Henrik Podéus Derelöv är resultaten tänkta som ett stöd i bedömningen och ersätter inte den rättsmedicinska helhetsvärderingen.

– Modellen kommer alltid att ha inbyggd osäkerhet, men det gäller även dagens metoder, och ambitionen är att skapa ett mer flexibelt verktyg.

Studien finansierades i huvudsak av Vetenskapsrådet, Vinnova, Horizon Europe och via ALF-medel från region Östergötland. Beräkningarna gjordes vid Nationellt superdatorcentrum vid LiU.

Artikel: , Henrik Podéus, Christian Simonsson, Gerd Jakobsson, Robert Kronstrand, Elin Nyman, William Lövfors, Gunnar Cedersund, Scientific reports 16, Article number: 9336 (2026), publicerad online 18 mars 2026. DOI: 10.1038/s41598-026-44093-4

Kontakt

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇÐÄֱ²¥ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇÐÄֱ²¥s universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.