鈥� Vi skulle kunna rikta in oss p氓 enskilda celler och utforska hur det p氓verkar deras funktionalitet och f枚rm氓ga att f枚rbli friska, s盲ger Chiara Musumeci, forskare vid Laboratoriet f枚r organisk elektronik, LOE, vid Link枚pings universitet.
Hj盲rnan styrs av elektriska signaler som omvandlas till kemiska substanser i kommunikationen mellan hj盲rncellerna. Det har l盲nge varit k盲nt att olika delar av hj盲rnan g氓r att stimulera med hj盲lp av elektricitet. Men ofta 盲r metoderna grovhuggna och p氓verkar stora delar av hj盲rnan. Eller s氓 beh枚vs metallelektroder f枚r att tr盲ffa r盲tt del av hj盲rnan. D氓 riskerar den h氓rda elektroden i st盲llet att skada hj盲rnv盲vnaden och orsaka inflammation eller 盲rrbildning.
En l枚sning f枚r att kunna behandla specifika delar av hj盲rnan skulle kunna g枚ras med hj盲lp av ledande plaster, 盲ven kallat polymerer.
鈥� M氓let 盲r att kombinera biologiska system med elektroder, specifikt med hj盲lp av organiska ledande polymerer. I och med att polymererna mjuka och formbara samt kan transportera b氓de elektricitet och joner 盲r de att f枚redra framf枚r konventionella elektroder, s盲ger Chiara Musumeci.
Behandling av neurologiska sjukdomar
Tillsammans med forskare vid Karolinska institutet har forskargruppen vid Campus Norrk枚ping lyckats f枚rankra den ledande plasten till enskilda levande cellmembran. N氓got som 枚ppnar f枚r framtida precisa behandlingar av neurologiska sjukdomar.
鈥� Just nu 盲r v氓ra resultat ganska generella vilket 盲r bra. D氓 kan vi i forts盲ttningen utforska vilka typer av sjukdomar den h盲r metoden skulle vara l盲mplig f枚r. Men det beh枚vs mer forskning innan vi kan s盲ga n氓got med s盲kerhet, s盲ger Alex Bersellini Farinotti, forskare vid Karolinska institutet.
Tidigare f枚rs枚k att f枚rankra organisk elektronik till cellytor har gjorts. Men d氓 med genetiskt modifierade celler som g枚r membranen mer mottagliga. I den aktuella studien har forskarna inte anv盲nt genmodifierade celler och 盲nd氓 lyckats f氓 en t盲t koppling utan att p氓verka cellens 枚vriga funktioner. Det 盲r f枚rsta g氓ngen.
Stort steg
F枚r att lyckas anv盲nde forskarna en tv氓stegsprocess d盲r f枚rst en f枚rankringsmolekyl anv盲nds f枚r att skapa en f盲stpunkt i cellmembranet. I andra 盲nden av molekylen finns en struktur d盲r sj盲lva polymerelektroden kan f盲sta.
N盲sta steg i forskningen 盲r att dels att f氓 en mer j盲mnt f枚rdelad och stabil f枚rankring 枚ver membranet, dels att se hur polymerkopplingen beter sig 枚ver tid. Hanne Biesmans 盲r doktorand vid LOE och menar att det finns stor potential men ocks氓 m氓nga utmaningar kvar att l枚sa.
鈥� Vi har tagit ett stort steg fram氓t nu. Men vi kan inte s盲ga med s盲kerhet att det kommer att fungera i levande v盲vnad. Det h盲r 盲r grundforskning d盲r vi nu f枚rs枚ker fundera ut v盲gen fram氓t.
Studien finansierades av det Europeiska forskningsr氓det 糖心直播, Vetenskapsr氓det, Stiftelsen f枚r strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt via den svenska regeringens strategiska satsning p氓 forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Link枚pings universitet.
Artikeln: , Hanne Biesmans, Alex Bersellini Farinotti, Tobias Abrahamsson, Katriann Arja, Caroline Lindholm, Xenofon Strakosas, Jennifer Y. Gerasimov, Daniel T. Simon, Camilla I. Svensson, Chiara Musumeci, Magnus Berggren, Science Advances Vol 10 Issue 50, publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1126/sciadv.adr2882
