ÌÇĐÄֱȄ

13 oktober 2025

Professor Annika Staaf forskar om vad som händer när juridiken möter människors vardag – och varför rättssäkerheten inte alltid självklart upprätthålls.

Annika Staaf Àr professor i Socialt arbete med inriktning mot vÀlfÀrdsrÀtt. Forskningsintresset vÀcktes redan i gymnasiet, nÀr hon skrev en uppsats om missbruk och beroende.

– I min forskning granskar jag hur rĂ€ttssĂ€kerheten fungerar nĂ€r en medborgare söker olika former av stöd, samt hur den internationella rĂ€tten och folkrĂ€tten fungerar pĂ„ individnivĂ„.

NĂ€r Annika sökte till universitet pĂ„ 90-talet valde hon juridik av en slump – psykologprogrammet hade nĂ€mligen inte öppet för antagning just dĂ„. Juridiken fĂ„ngade snabbt hennes intresse, sĂ€rskilt det som rör den offentliga delen av rĂ€ttssystemet.

BÄde före, under och efter sina universitetsstudier har hon arbetat pÄ Statens institutionsstyrelse (SiS) dÀr personer med allvarligt missbruk/beroende vÄrdas enligt lagen om vÄrd av missbrukare (LVM-hem), nÄgot som har format hennes forskningsintresse.

NÀr lagens begrepp krockar med mÀnniskors vardag

Annika Staaf.Fotograf: Karin Midner
Annika Staaf.
I ett pÄgÄende projekt vid LiU, som berör lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har Annika tillsammans med en kollega bland annat intervjuat handlÀggare vid socialkontoret i Norrköping.

– Mitt fokus ligger pĂ„ rĂ€ttssĂ€kerheten. LSS innehĂ„ller tydliga rĂ€ttigheter, men hur anpassas begreppen till verkligheten och den enskilda medborgaren? Jag undersöker om det finns nĂ„got i lagen som hindrar rĂ€ttsliga och/eller praktiska utmaningar som begrĂ€nsar handlĂ€ggare i deras arbete.

Annika har Ă€ven genomfört studier i domstolsmiljöer, dĂ€r har hon undersökt om alla verkligen behandlas lika inför lagen – eller om faktorer som kön, etnicitet eller Ă„lder pĂ„verkar rĂ€ttssĂ€kerheten och hur rĂ€ttssĂ€kerheten pĂ„verkas nĂ€r tolk anvĂ€nds.

– Vi lĂ€t en annan tolk lyssna pĂ„ inspelningar frĂ„n rĂ€ttssalen och göra sin tolkning av det som sas. ÖversĂ€ttningarna skilde sig mycket Ă„t, jag anser att det i vissa fall rör sig om allvarliga brister i rĂ€ttssĂ€kerhet och rĂ€tten till domstolsprövning.

Ett helhetsperspektiv med individen i fokus

Annika har tidigare varit aktiv i arbetet med stiftandet av den nya socialtjÀnstlagen, bland annat nÀr det handlar om vetenskap kontra beprövad erfarenhet.

– Jag anser att vetenskapen bör vara ett ”skall-krav”, men inom socialt arbete Ă€r detta svĂ„rt att upprĂ€tthĂ„lla eftersom mĂ„nga metoder inte har utvĂ€rderats och följts upp systematiskt. Det blir i dessa fall en mindre rĂ€ttssĂ€ker hantering av enskilda. Exempelvis hĂ€nder det att det upphandlas en tjĂ€nst som ska ”passa alla”, oavsett problematik. Andra gĂ„nger vĂ€ljer man den aktör som har lĂ€gst pris – utan att ta hĂ€nsyn till om det Ă€r helt rĂ€tt tjĂ€nst eller plats

Hon tycker om att grÀva i hur de sociala rÀttigheterna distribueras för att den enskilde ska fÄ det som den har rÀtt till. Hon vill lyfta fram hur regler implementeras och hur de anvÀnds de i enskilda fallen.

– Jag vill att det ska bli bra i slutĂ€ndan för individen och att handlĂ€ggaren anvĂ€nder de handlingsutrymmen som Ă€r möjliga. Inte bara lĂ€ser lagen rakt av. Det handlar ju om elementĂ€ra saker för en mĂ€nniska, som trots till exempel en problematik av missbruk eller beroende har rĂ€tt till social försörjning, vĂ„rd, behandling och bostad.

Resan frÄn lagboken till individen via handlÀggaren

Annika forskar om hur lagar tolkas i praktiken – vilka hinder och möjligheter som finns och hur vetenskap kan bidra till att lagarna verkligen fungerar som det var tĂ€nkt frĂ„n början.

– Det Ă€r spĂ€nnande att se om det uppstĂ„r negativa konsekvenser eller biverkningar nĂ€r en lag Ă€r faststĂ€lld och tas i bruk. Om det inte blir som det var tĂ€nkt, enligt de som har utrett och stiftat lagen, dĂ„ gĂ€ller det att hitta vad som felar och se vad som kan Ă€ndras.

Annika menar att socialtjÀnsten behöver kÀnna hur de har rÀtt att arbeta utifrÄn de intentioner som anges i lagstiftningen, exempelvis utifrÄn en helhetssyn pÄ individen, dennes behov och förutsÀttningar. De ska kunna och vÄga se lÀngre Àn det enskilda beslutet.

– De behöver ha individen i fokus och tĂ€nka lĂ„ngsiktigt. Ett beslut som Ă€r rĂ€tt enligt lagen kan fĂ„ stora mĂ€nskliga och ekonomiska konsekvenser i framtiden, sĂ€rskilt om de missar helheten eller inte tĂ€nker ett steg lĂ€ngre.

För att det ska vara möjligt krÀvs bÄde tid och resurser. I dag styrs socialtjÀnsten ofta av snÀva riktlinjer och en stram budget, vilket kan leda till att likvÀrdigheten i behandlingen av dem som söker hjÀlp gÄr förlorad.

– RĂ€ttssĂ€kerhet handlar ofta om likhetsprincipen – att alla ska behandlas lika för att undvika godtycke. Men vi Ă€r ocksĂ„ unika som mĂ€nniskor, och det mĂ„ste handlĂ€ggare ta hĂ€nsyn till. NĂ€r lagen tillĂ€mpas alltför formellt riskerar besluten ibland att göra mer skada Ă€n nytta. 

Fakta

Det här är Annika Staaf

Hennes forskning fokuserar på välfärdsrätt i såväl nationell som internationell kontext, sociala rättigheter och organisationers hantering av sociala frågor, med särskilt intresse för rättssäkerhet och individens rättigheter inom offentlig rätt.

Under 2024 var Annika Staaf anstÀlld som gÀstforskare pÄ 40 procent vid LiU.

Sedan januari 2025 Ă€r hon heltidsanstĂ€lld som professor i vĂ€lfĂ€rdsrĂ€tt vid LiU – men Ă€r för nĂ€rvarande tjĂ€nstledig pĂ„ deltid för att avsluta vissa uppdrag vid Institutionen för rĂ€ttsvetenskap vid LinnĂ©universitetet.

Bakgrund

  • Juridikstudier vid Lunds universitet, examen i mitten av 1990-talet.
  • Efter nĂ„gra Ă„r i arbetslivet, framför allt inom social tvĂ„ngsvĂ„rd (LVU och LVM), Ă„tervĂ€nde hon till akademin och fördjupade sig i rĂ€ttssociologi.
  • Har undervisat i juridik, bland annat för omvĂ„rdnadsstudener, juriststudenter, ekonimistudenrer, p-program mm och framför allt socionomstudenter..
  • Disputerade 2005 vid Lunds universitet pĂ„ en avhandling om rĂ€ttssĂ€kerhet och tvĂ„ngsvĂ„rd, med fokus pĂ„ LVM-lagstiftningen för personer med missbruksproblem.
  • Var lektor vid Malmö Universitet (tidigare högskola)i cirka 20 Ă„r, frĂ„n början av 2000-talet till 2022.
  • Har haft akademiska uppdrag vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Mittuniversitetet i Östersund, Göteborgs universitet m.fl..

Internationellt arbete

Utöver sin tjÀnst vid LiU undervisar Annika Staaf i Berlin pÄ en internationell masterutbildning i mÀnskliga rÀttigheter och socialt arbete och planerar att utöka samarbetet med Norrköping inom detta omrÄde.

Framtida forskningsplaner

  • Fördjupa sig i grundlĂ€ggande fri- och rĂ€ttigheter, sĂ€rskilt i relation till tvĂ„ngsvĂ„rd.
  • Undersöka rĂ€ttigheter, tvĂ„ng och begrĂ€nsningar för Ă€ldre personer med demens.
  • Fokusera pĂ„ migranters möten med myndigheter och hur deras rĂ€ttigheter hanteras i praktiken.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.