– Det känns stort och fint att det arbete vi har gjort under så många år uppmärksammas. Många har inspirerats av våra erfarenheter, både i Sverige och internationellt, och det är roligt att se att det har gjort skillnad.
Från uppstart till nationell förebild
Anna Petersson deltog i förberedelser i starten av Barnahus Linköping 2005 och var fortsatt med i den arbetsgrupp som bildades för det nya barnahuset. Då arbetade hon i Åtvidabergs kommun. Sedan 2012 är hon samordnare för verksamheten.'
Hon beskriver barnahuset som ”kittet” mellan polis, åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra aktörer. Alla samverkansparter ska arbeta för en god samverkan, men barnahusteamet har ett särskilt ansvar för att säkerställa en samverkan som gynnar barnen.
– Att samarbeta och samverka är ingenting som gör sig självt. Det måste man hela tiden jobba på. Flexibilitet är vårt mellannamn, brukar jag säga.
Hon framhåller att utvecklingen inte har byggt på enstaka vägval. Teamet har istället återkommande prövat nya arbetssätt och deltagit i, samt startat upp, många olika utvecklingsprojekt för att förbättra arbetet för barnen.
Erfarenheterna sprids till andra länder
Genom EU-projektet PROMISE har Anna Petersson och hennes kollegor kunnat berätta för verksamheter i Europa och Norden hur myndigheter kan samverka i ett barnahus. Hon är också styrelseledamot i Barnahus Network, där verksamheter delar erfarenheter, utvecklar arbetssätt och diskuterar utvärderingsverktyg och kvalitetsstandarder. Erfarenheter från Barnahus Linköping har under många år inspirerat utvecklingen av barnahusliknande verksamheter utanför Sverige.
Ìý
Ìý– Anna Petersson har genom ett långvarigt och nära samarbete med Barnafrid bidragit till forskning, utbildning och verksamhetsutveckling inom området våld mot barn. Under hennes ledning har Barnahus Linköping blivit en nationell och internationell förebild för barnvänliga rättsprocesser och arbetet för barns rättigheter, säger Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid.
Mer kunskap behövs om vad som hjälper barn
När ett barn berättar om våld kan en process sättas i gång som barnet bara delvis kan påverka. Därför behöver yrkesverksamma och forskare fortsätta utveckla kunskapen om hur barn kan få information, göras delaktiga och få bättre möjligheter att komma till tals.
Anna Petersson ser behov av fortsatt utveckling och forskning, till exempel om hur polisförhör kan anpassas så att små barn och barn med funktionsnedsättning kan få bättre möjligheter att berätta. Polis, åklagare och socialtjänst behöver även fortsätta utveckla sina arbetssätt så att fler barn får komma till tals.
Ìý
– Det vore också värdefullt med forskning som kan följa vilket skydd och faktiskt stöd barn får efter besöket på barnahuset. Vi saknar information om de tar emot stödet och om de får information, krisstöd, behandling eller andra insatser. Den kunskapen behövs för att kunna bedöma vilken skillnad barnahusen gör för barnen, utöver om en brottsutredning leder till åtal eller en fällande dom.
För Anna Petersson hänger frågorna nära samman. Det fortsatta arbetet handlar om att förstå barnens erfarenheter bättre, göra dem så delaktiga som möjligt och utveckla kunskapen om vilket stöd som gör skillnad. Utnämningen till hedersdoktor är ett erkännande av det mångåriga arbete som har bidragit till att utveckla barnahus.Ìý
– Men i grunden handlar det fortfarande om samma fråga som när vi startade: Vad kan vi göra tillsammans för att det ska bli bättre för barnen?
Ìý
Anna Petersson promoveras till hedersdoktor i samband med höstens akademiska högtid den 9 oktober. Lär mer om Linköpings universitets hederdoktorer.Ìý