ֱ

19 januari 2024

Med en uppskattad global konsumtion av 2,25 miljarder koppar dagligen är kaffe den mest använda beteendemässigt aktiva substansen världen över. Trots dess utbredda användning är den kliniska påverkan av kaffe på hjärt-kärlhälsan fortfarande oklar.

Människor dricker kaffe.
Forskarna ska undersöka hur att dricka kaffe påverkar hjärt- och kärlhälsan hos olika människor beroende på deras gener.

I en spännande och framåtblickande satsning har Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid Linköpings universitet avsatt betydande medel för att utforska den komplexa relationen mellan genetik, livsstil och hjärt-kärlhälsa.

Projektet, med titeln "Understanding How Genome and Lifestyle Shape Cardiovascular Health", fördjupar sig i sambandet mellan kaffeintag och dess påverkan på individuella genetiska predispositioner.

I spetsen för arbetet finns associerade kliniska fellows Fredrik Iredahl och David Kylhammar, tillsammans med WCMM Fellow Claudio Cantù. Deras ambitiösa projekt syftar till att avkoda mysterierna kring hur arv och livsstilsval, särskilt det globalt förekommande kaffedrickandet, formar hjärt-kärlhälsan. Genom att använda data från den nationella kunskapsbanken SCAPIS kommer teamet att analysera genetisk information och fenotypiska detaljer från över 30 000 deltagare i åldern 50-64.

En global vana under luppen

Kaffe hälls ner i en kopp med ett hjärta på.Forskarna kommer att tackla denna utmaning genom att slå samman nyckelkompetenser inom mänsklig metabol sjukdom (WCMM Clinical Fellow Fredrik Iredahl), inom hjärtfysiopatologisk avbildning (WCMM Clinical Fellow David Kylhammar) och inom genomik (WCMM Fellow Claudio Cantù). Med en uppskattad global konsumtion av 2,25 miljarder koppar dagligen står kaffe som den mest använda beteendemässigt aktiva substansen världen över. Trots dess utbredda användning är den kliniska påverkan av kaffe på hjärt-kärlhälsan fortfarande oklar. Projektet syftar till att kasta ljus över denna oklarhet genom att undersöka sambandet mellan kaffeintag och hjärt-kärlsjukdom, med beaktande av genetiska variationer som kan påverka individuella reaktioner på koffein.

Forskarna planerar att genomföra en omfattande analys med data från SCAPIS, där de granskar kardiovaskulär och pulmonär status, blodparametrar, thoraxavbildning, fysisk förmåga och andra biometriska data från 30 000 individer. Deras noggranna tillvägagångssätt syftar till att avslöja samband mellan livsstilsval, såsom kaffeintag, genetiska variationer och omformningen av hjärtat.

För att avslöja dolda samband

Förväntade resultat av projektet inkluderar att avslöja dolda statistiska samband mellan kaffeintag, patofysiologiska egenskaper och genetisk konstitution. Det ultimata målet är att generera förutsägelser om risk för hjärt-kärlsjukdom (CVD) baserat på kända genetiska, fenotypiska och livsstilsvariabler. Utöver omedelbar påverkan föreställer sig forskarna att lägga grunden för framtida studier och tillhandahålla en analytisk mall för att utforska andra multidimensionella dataset inom området för mänsklig patofysiologi.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Amy Loutfi).

WASP går in i en ny fas med säkrad långsiktig finansiering

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse förlänger sitt engagemang i WASP till och med 2034. Samtidigt gör WASP strategiska prioriteringar inför programmets nästa fas.

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.