ֱ

11 november 2025

Simon Schütte har tilldelats en utmärkelse från Japan Society of Kansei Engineering. Ett stort erkännande för forskningen som binder samman psykologi och ingenjörskap.

Manlig forskare på kontor. Fotograf: Ulrik Svedin

− Det är svårt att beskriva vad det här betyder för mig och för vårt arbete. Den här organisationen är störst i världen inom vårt forskningsområde. Nu har vi goda möjligheter att utöka samarbetena med japanska lärosäten och företag, säger Simon Schütte, biträdande professor inom produktrealisering vid Linköpings universitet.

Framstående forskning

Utmärkelsen ska uppmärksamma och prisa framstående forskning och delas ut av Japan Society of Kansei Engineering en gång om året. Det är en vetenskaplig review-artikel som Simon Schütte står som första författare på, som den japanska organisationen nu prisar. Simon Schütte forskar i gränslandet mellan känslor och upplevelser av tekniska produkter, och ingenjörskapen bakom.

Samverkan

− För en konsument är det viktigare man tror. Alltså behöver företagen veta hur det känns att trycka på en knapp, dra i en växelspak, stänga en bildörr eller skriva på ett tangentbord. Vi samverkar med stora tillverkare inom bilindustrin, och inom dator/hårdvaruindustrin. Många av dem har egna laboratorier för att testa upplevelsen.

Kansei betyder ungefär
känsla eller sinnlighet

Kansei är japanska och betyder ungefär ”känsla” eller ”sinnlighet”. 2012 var Simon Schütte med och grundade European Kansei Engineering Group (EKG) med sex europeiska lärosäten, och konferenser där forskare i ämnet kan dela sina erfarenheter.

Vad händer nu?
− Närmast startar vi kurser inom produktutveckling för studenterna. Sedan är jag på väg till en konferens i Japan där jag kommer att träffa representanter för den japanska organisationen och knyta nya kontakter, säger Simon Schütte.


Mera läsning

Se den prisade artikeln i International journal of affective engineering:

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.