ÌÇĐÄֱȄ

27 maj 2025

I en maskinhall fylld med maskiner utrustade med avancerad digitalteknik, träffar vi Daniel Carlsson – precision ag specialist på John Deere. Hans arbete kretsar kring att föra jordbruket in i en ny era, där satellitpositionering och digital styrning spelar lika stor roll som väder och jordmån.

TvÄ mÀn samtalar vid stora jorsbruksmaskiner. Fotograf: Teiksma Buseva
Daniel Carlsson visar entusiastiskt upp traktorerna och den senaste tekniken som gör jordbruket smartare och effektivare.

Daniel har en drivkraft som genomsyrar allt han gör.

– Om nĂ„gon sĂ€ger att det inte gĂ„r – dĂ„ Ă€r min instĂ€llning att det gĂ„r. Det Ă€r bara olika svĂ„rt, sĂ€ger han med en sjĂ€lvklarhet som bara kommer ur erfarenhet. Och erfarenhet har han – frĂ„n att ha börjat med GPS-styrning pĂ„ maskiner till att idag vara en nyckelperson i övergĂ„ngen till det digitaliserade jordbruket.

En teknik med potential – och hinder

Att införa ny teknik i lantbruket Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n enkelt. Det handlar inte bara om att köpa nya maskiner – det krĂ€ver ocksĂ„ förstĂ„else och tid.

– MĂ„nga lantbrukare tar sig inte tiden att sĂ€tta sig in i tekniken. Om nĂ„got krĂ„nglar ute pĂ„ fĂ€ltet, som att en fil inte laddas in, ja dĂ„ struntar man i det och kör Ă€ndĂ„, berĂ€ttar Daniel.

Utmaningen ligger i att det tekniska steget för mĂ„nga kĂ€nns för stort att ta. HĂ€r spelar rĂ„dgivare en avgörande roll, men Ă€ven teknikföretagen sjĂ€lva mĂ„ste ta ansvar för att göra systemen sĂ„ anvĂ€ndarvĂ€nliga som möjligt. Vid flera tillfĂ€llen har Åhmans framfört synpunkter pĂ„ John Deeres system som de fĂ„tt frĂ„n deras anvĂ€ndare. Åhmans Ă€r alltsĂ„ en lĂ€nk mellan anvĂ€ndare i Sverige och John Deeres utvecklingsavdelning.

Millimeterprecision pÄ fÀltet

Daniel visar upp en av visningsportalerna dĂ€r de demonstrerar sina tekniska lösningar – frĂ„n antenner pĂ„ traktortak till displayer som kommunicerar med bĂ„de redskap och molntjĂ€nster. En GPS-enhet kan avgöra traktorns position med en noggrannhet pĂ„ ner till 2,5 centimeter, ibland till och med en halv centimeter. Den sitter diskret pĂ„ fordonets tak, men har en avgörande roll i hela ekosystemet.

Digital Fältkarta.

– Vi kan styra bĂ„de traktorn och redskapen, och hĂ€mta data direkt frĂ„n maskinerna. Den datan kan vi sedan skicka till vĂ„ra portaler, vilket gör det möjligt för oss att ge support i realtid – vi kan se exakt vad föraren ser, förklarar Daniel.

Besparingarna som rÀknas i kronor och skördar

Den största nyttan, menar Daniel, ligger i precisionen. Genom att undvika överlappningar i körningen och genom att styra exakt var gödsel eller vÀxtskydd appliceras, minskar resursslöseri samtidigt som skörden optimeras.

– Kör du med autostyrning minskar du dieselĂ„tgĂ„ngen och ökar precisionen. Det Ă€r direkt lönsamt, sĂ€ger han.

En gödningsspridare med automatisk sektionsavstÀngning och variabel giva, sÄsom Kverneland Geospread, Àr ett exempel som ger bra avkastning pÄ investeringen.

– Den kostar kanske 250 till 300 tusen kronor, vilket i lantbrukssammanhang Ă€r relativt lite. Och det du sparar in i insatsvaror betalar snabbt av maskinen, berĂ€ttar han.

Uppskattningsvis kan man spara mellan 8 och 15% gödning med denna precisionsteknik.

MÀnsklig hjÀlp i maskinernas vÀrld

Bakom tekniken finns alltid mÀnniskor. Lantbrukarna efterfrÄgar personliga kontakter som kan svara pÄ telefon eller demonstrera teknik konkret och i praktiken. Daniel och hans kollegor finns dÀrför tillgÀngliga pÄ supporttelefonen nÀstan dygnet runt under högsÀsong.

– Vi Ă€r tre personer som turas om – frĂ„n klockan sju pĂ„ vardagar till sex pĂ„ kvĂ€llen, och Ă€ven helger. Det Ă€r nyckeln till att lantbrukaren fĂ„r hjĂ€lp nĂ€r det behövs, förklarar han.

Framtiden i backspegeln

Daniel mÄ tala om teknologi med sjÀlvklarhet, men han Àr ocksÄ medveten om mÀnniskans roll i maskinernas vÀrld.

– Tekniken gör inget av sig sjĂ€lv. Den mĂ„ste förstĂ„s, anvĂ€ndas rĂ€tt och följas upp.

Det Ă€r hĂ€r satsningar som Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering kommer in. Genom Kunskapsnavet har Åhmans och Ă„terförsĂ€ljare av andra traktormĂ€rken kunnat fĂ„ bidrag för att ge fler och fördjupade kurser för lantbrukare sĂ„ att de ska kunna förstĂ„ och anvĂ€nda all digitalteknik som finns i moderna maskiner pĂ„ ett sĂ€tt som gynnar lantbruksföretagets framdrift och utveckling.

Kunskapsnavet har fÄtt behovsinspel frÄn lantbrukare och rÄdgivare via enkÀter, intervjuer och genom Kunskapsnavets expertnÀtverk, som har visat att en stor del av den digitalteknik som finns i moderna maskiner inte anvÀnds för att lantbrukarna inte förstÄr sig pÄ den. DÀrför Àr denna typ av utbildningsinsatser som Daniel gör genom kunskapsnavet vÀldigt viktiga.

Gruppbild pÄ mÀnniskor frÄn en event.
Per Frankelius, Moa Lindgren, Magnus Samuelsson, Roy Åstrand, Daniel Carlsson och Karolina Muhrman – tillsammans driver de innovation och framtidstro i svenskt lantbruk.Fotograf: Teiksma Buseva

Kontakt

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.