ֱ

14 april 2026

Vad är data? Hur skapas den? Vad består den av? Kan den vara objektiv? Det är teoretiska frågor som engagerar professor Miriah Meyer. Men när AI-utvecklingen accelererar vill hon också bidra till praktisk kunskap som ger oss människor möjlighet att forma en bättre framtid.

En kvinna som ligger på marken omgiven av utomjordingar som barn tillverkat. Fotograf: Thor Balkhed
Professor Miriah Meyers forskningsområde är datavisualisering.

På Miriah Meyers kontor på Campus Norrköping står en låda med utomjordingar. Några har sex ögon, några tre eller fyra. Någon har tio armar. Miriah Meyer kallar dem Data Aliens.

Femtio meter bort ligger Visualiseringscenter C, Norrköpings eget science center. Där har utomjordingarna skapats i garn och papper av besökande barn som fått gå runt och leta data. Hur många trappsteg hittar de? Hur många röda saker? De slumpvisa resultaten avgör sedan utomjordingarnas utseende, till exempel antal ögon eller armar. Resultatet blir en varelse som är en fysisk visualisering av den data som barnen samlat in.

Mysteriet med data

Datavisualisering är Miriah Meyers expertområde. Det vill säga hur man förvandlar det svåröverskådliga och abstrakta till något tydligt och konkret via bilder, grafik eller, som i det här fallet, utomjordingar. Men att göra det är ingen barnlek, utan något som väcker djupare, teoretiska frågor, menar hon.

– Om du tar årsringarna i ett träd, är det en datavisualisering? Och om det är det, vad är data och vad är visualisering? Är de samma sak eller två olika saker? Vad är data när den inte visas? Och vem har skapat datan?

En kvinna klädd i en svartvitrutig skjorta. Thor Balkhed
Miriah Meyer.

"Det här är min grej"

Miriah Meyer kom till Sverige från USA 2021. Hennes egen yrkeskarriär började som programmerare på ett företag inom försvarsindustrin. Hon upptäckte att hon verkligen gillade jobbet och började leta kurser på universitetet.

– Jag hamnade på en kurs i datorgrafik där vi också pratade om att visualisera vetenskaplig data och jag bara kände att det här är min grej! Så jag sökte en forskarutbildning i visualisering, vilket ledde till att jag tog en doktorsexamen i datavetenskap.

Efter det har hon jobbat på både Harvard och University of Utah och dessutom hunnit med ett år i Wien. I samband med att familjen skulle återvända till USA fick hon en förfrågan från forskningsprogrammet WASP via Anders Ynnerman, som är professor i vetenskaplig visualisering vid LiU och direktör för Norrköpings visualiseringscenter. Skulle hon kunna tänka sig att flytta till Sverige och jobba här?

Sorg och saknad

Det var inget lätt beslut. Hon var samtidigt erbjuden en tjänst i Seattle. Det som till slut fällde avgörandet var samhällsutvecklingen i USA som hon är djupt kritisk till.

– Att åka till USA gör mig bara ledsen. Det gör mig sorgsen och jag sörjer, för det finns saker med USA som jag älskar och saknar. Men när jag väl är där finns det så mycket som gör att jag inte kan tänka mig att bo där.

Möjligheten att få jobba med visualiseringscentret i Norrköping lockade också. Här kan besökaren uppleva datavisualiseringar av mumier, brottsplatser, rymden och mycket annat. Här finns även utställningen Data and me som Miriah Meyer varit med och utvecklat. I den kan man testa att visualisera sina egna data på skärmarna.

En kvinna pekar på en dataskärm som visar en tecknad katt. Thor Balkhed
På utställningen Data and me får man själv visualisera data.

När hjärnan exploderar

Utställningen är en del av ett större forskningsprojekt som utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv problematiserar våra föreställningar om vad data är. Data – även naturvetenskaplig och teknisk data - existerar alltid i ett sammanhang. Vem väljer ut den? Vad väljs bort och varför? Vad händer när den bearbetas? I sin forskning har Miriah Meyer inspirerats av bland annat feministisk teori.

– I’m like a fan girl of theory! Jag älskar teori. Jag älskar när någon skriver något som bara får min hjärna att explodera!

Men även om teori fascinerar är hon också praktiskt sinnad. Kunskap måste kunna användas. I sin forskning har hon till exempel tagit fram metoder för att visualisera osäkerheter i data. Ett annat projekt handlar att illustrera data hunches – den magkänsla som experter använder när de avgör vilken data som är relevant i en visualisering.

– Vi funderar på hur ett gränssnitt skulle kunna se ut för att visa den här magkänslan.

En kvinna pekar på ett rött punktmönster på en glasyta. Thor Balkhed
Vi behöver fundera mer på vad data är, menar Miriah Meyer

Ett nytt tankesätt

Det är viktigt att fundera över begränsningar och skevheter hos data, särskilt när våra AI-system tränas på stora datamängder, säger hon. Att ”gå snabbt fram och ha sönder saker” – som Facebookgrundaren Mark Zuckerberg förespråkar – duger inte om vi vill ha en hållbar framtid, menar Miriah Meyer.

– Jag tycker att det sättet att tänka är slitet och trött, och jag tror att allt fler människor känner sig slitna och trötta av tekniken. Det finns andra sätt att göra saker på. Jag tror att jag kan bidra med att hjälpa människor att brottas med det. Jag vill ge människor en ingång till data, så att de sedan bättre kan förstå hur data – data som de kanske inte har kontroll över – också påverkar deras liv.

Mer om...

Miriah Meyer

Professor vid Avdelningen för medie- och informationsteknik

Född 1977 i USA några timmars bilfärd söder om Washington, DC, i en familj där pappa var forskare inom kemi och mamma keramikkonstnär.

Bor i Norrköping med man och son.

Om namnet Miriah…
Egentligen skulle hon ha hetat Mariah som Mariah Carey, men hennes pappa råkade skriva fel när han fyllde i födselbeviset.

Om svårigheter i Sverige...
– Det har varit en stor ansträngning att lära sig vart man ska vända sig för olika ärenden. Och det finns fortfarande saker, som sjukvården, som jag tycker är svårt eftersom jag inte kan systemet. Men saker faller på plats efter ett tag.

Om svenskar...
– Jag tycker det är svårt när folk undviker konflikter här, särskilt på jobbet. Ibland har man påpekat för mig att “åh, du är så amerikansk”, när jag känner att det bara handlar om att ta itu med spänningar och svårigheter.

Om oväntade glädjeämnet... – Hela godiskulturen här har varit en glad överraskning. Första gången jag lade märke till det var på tåget. En kvinna tar fram en liten godispåse och började äta. Och jag tänkte, herregud, alla gör det! Och nu när jag listat ut vilken godis jag gillar tycker jag att det är riktigt bra! Jag fattar!

Om ett alternativt liv…
Då skulle hon kanske jobba i tygaffär. (På fritiden syr hon sina egna kläder.) Eller så skulle hon ha en affär som säljer mat i lösvikt. När hon bodde i Salt Lake City fanns där en sådan affär som drevs av en kvinna som kunde berätta om alla varors ursprung. – Jag skulle vara så bra på det! säger Miriah Meyer.

Kontakt

Relaterade nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.