ÌÇĐÄֱȄ

20 oktober 2025

Per Wirtén är en av Sveriges mest profilerade samhällsdebattörer. Nu kliver han in i forskningsmiljön vid REMESO på LiU. Under några månader ska han utforska migration, medborgarskap och nationalism – och bidra med sin erfarenhet från offentligheten.  

Per Wirtén.

Per Wirtén Àr journalist, författare och en vÀlkÀnd samhÀllsdebattör, född 1958 i Göteborg. Han har sedan 1980-talet skrivit om politik, kultur och idéhistoria.

Han beskrivs som en röst i den offentliga debatten, med texter som utmanar invanda tankemönster - hösten 2025 gÀstar han LiU vid REMESO i projektet "Kommunikationsallians inom omrÄdet migration och integration".

Vad driver dig att skriva – och vad fĂ„r dig att vĂ€lja just de Ă€mnen du gör?

– Att skriva Ă€r ett sĂ€tt att undersöka vĂ€rlden, ett slags pĂ„gĂ„ende bildningsprojket. Man kan sĂ€ga att jag skriver för min egen skull, men samtidigt skulle jag aldrig skriva utan att bli publicerad. Det Ă€r ett motsĂ€gelsefullt förhĂ„llande.

Det migrationspolitiska komplexet

Som exempel pÄ sitt skrivande nÀmner han sitt gamla intresse för det han kallar det "migrationspolitiska komplexet".

– I mitten av nittiotalet började jag av ren nyfikenhet undersöka hur rasdiskrimineringen i Sverige fungerade och om den fanns. DĂ„ var det en frĂ„ga ingen egentligen intresserade sig för. Genom olika vistelser i USA, i Södern, vĂ€xte frĂ„gorna och började omfatta nationalism, global migration och till sitt Ă€ven EuropafrĂ„gan. Det senare har att göra med att antirasismen ledde till en kompromisslös antinationalism som i sin tur ledde till frĂ„gan om ett federalt och demokratiskt EU. Min första ”undersökning” vĂ€xte sĂ„ att sĂ€ga och kom att omfatta allt mer för att till sist landa i en rĂ€tt sammanhĂ„llen samhĂ€lls- och livsĂ„skĂ„dning.

Vilka tankar och samtal hoppas du vÀcka med dina texter?

– Jag har alltid sagt att jag vill förĂ€ndra vĂ€rlden. Lite skĂ€mtsamt förstĂ„s. Men Ă€ndĂ„. Jag anser att orden faktiskt kan förĂ€ndra bĂ„de mĂ€nniskor och samhĂ€llen i bĂ„de sĂ€mre och bĂ€ttre riktning. Samtidigt vet jag ju att mina egna texter inte betyder sĂ€rskilt mycket i det stora hela. Jag Ă€r en röst bland miljoner andra.

Solidaritet enligt hoppets princip

Han tycker det ska bli roligt att gÀsta REMESO under nÄgra mÄnader. Han menar att universitetet Àr okÀnd mark eftersom han inte har nÄgra egentliga universitetsstudier bakom sig, förutom ett Är pÄ 1980-talets yrkesinriktade utbildning pÄ Journalisthögskolan.

Under sin tid vid REMESO kommer han bland annat att ge ett seminarium som har titeln "Solidaritet enligt hoppets princip" dÀr han kommer att tala om solidaritetsbegreppet samt öppna upp en diskussion om förhÄllandet mellan vetenskapligt och litterÀrt skrivande. Men han ser Àven fram emot att fÄ lÀra sig och upptÀcka nya saker, samt fÄ nya perspektiv.

– NĂ€r jag hamnar i ett nytt sammanhang Ă€r min ingĂ„ng alltid att jag kommer lĂ€ra mig av andra, inte tvĂ€rtom. Jag har tĂ€nkt att ta chansen att sĂ€tta mig in lite bĂ€ttre i medborgarskapsbegreppet: historisk bakgrund, hur det har förĂ€ndrats och hur det borde fungera i en vĂ€rld prĂ€glad av migration, globalisering och en ny farlig vĂ„g av nationalism.

Om projektet

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.