糖心直播

03 november 2022

Sex LiU-forskare får sammanlagt 42,1 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för forskning inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om folkhögskolans programutbud, fiktion som redskap i läkarutbildningen, mobbning av unga HBTQI+, högläsning i förskolan och AI och sociala robotar i skolan.

M盲nniskor runt ett bord Fotograf: Charlotte Perhammar
Forskning om folkhögskolans programutbud får mest pengar av Vetenskapsrådet. På bilden grupparbetar studenter på Folkhögskollärarprogrammet, en utbildning som LiU är ensamma om att erbjuda.

Totalt har Vetenskapsrådet beviljat nära 190 miljoner kronor för åren 2022–2028, vilket innebär att nästan en fjärdedel går till forskning vid Linköpings universitet. LiU ligger därmed i topp bland svenska lärosäten tillsammans med Stockholms universitet, där forskarna får 43,5 miljoner kronor.

Mest pengar bland LiU-forskarna får Erik Nylander, docent vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Han får 12 miljoner kronor i konsolideringsbidrag (ett bidrag som ges till de mest framstående yngre forskarna) för ”Folkhögskolan som samtidsspegel. Sociologiska perspektiv på folkhögskolans programutbud 1868–2018”. Dessutom får han 4,7 miljoner i projektbidrag för ”Folkhögskolan som seismograf. Sociologiska perspektiv på folkhögskolornas samtida programutbud 1952–2018”.

Övriga fem forskare får projektbidrag. Fyra av dem finns även de vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Professor Katarina Eriksson Barajas ska studera ”Fiktion som didaktiskt redskap för att utveckla emotionella professionsförmågor på läkarutbildningen” och beviljas 5,8 miljoner kronor. Universitetslektor Camilla Forsberg får 5,1 miljoner för att undersöka ”HBTQI+ ungdomars levda erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan”. Biträdande professor Maria Simonsson tilldelas 4,5 miljoner för projektet ”Högläsning i förskolan – språkutvecklande arbete och kulturellt deltagande” och biträdande professor Linnéa Stenliden får 6 miljoner kronor till ”AI Literacy för svensk grundskola: ett co-designprojekt”

Slutligen tilldelas Mattias Arvola, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, 4 miljoner kronor för projektet ”Hur het är Bokbotten? Design för känsla och motivation i läsning med en social robot i skolan”.

Uppdatering 2022-11-25: Den 15 november beviljades även Annika Lindh Falk, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, 5,9 miljoner kronor för projektet "Praktikarkitekturer i interprofessionell hälso-och sjukvårdsutbildning. En internationell multi-site forskningsstudie.". Projektet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Universitetet i Tromsö, Norge, University of Wollongong, Australien, och University of Otago, Nya Zeeland.”

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett f枚rv氓nat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp m盲nniskor som sitter p氓 en tr盲b盲nk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från 糖心直播s universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som kn盲b枚jer framf枚r en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.