糖心直播

06 november 2023

Hela 23 projekt inom teknik och naturvetenskap vid 糖心直播s universitet får dela på 92,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten handlar bland annat om visualisering, energilagring och nya nanomaterial.

Forskare i labb.Johanna Rosén, professor vid IFM är en av forskarna som beviljats projektbidrag från VR. Foto Anna Nilsen

I årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap delar Vetenskapsrådet ut 1,4 miljarder kronor till landets lärosäten. Av dem får Linköpings universitet drygt 92 miljoner kronor fram till 2027 fördelat på 23 projekt.

I landet som helhet beviljades 237 bidrag av 1209 ansökningar vilket ger en beviljandegrad på 23 procent.

Etableringsbidrag

Sex av LiU-forskarna fick så kallade etableringsbidrag vars syfte är att juniora forskare ska få möjlighet att etablera sig som självständiga forskare i Sverige. Bidraget är på fyra miljoner kronor var över fyra år. Forskarna är:

  • Alexander Bock, biträdande universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN, för projektet Sedecimtrees: En effektiv datastruktur för interaktiv visualisering av tidsvarierande data.
  • Mary Donahue, förste forskningsingenjör vid ITN för forskning om icke-invasiv terapi för inflammatorisk sjukdom med neuromodulering av perifera nerver.
  • Talha Bin Masood, biträdande universitetslektor vid ITN, för vetenskaplig dataanalys och visualisering via topologistyrd funktionsextrahering och jämförelse.
  • Chiara Musumeci, förste forskningsingenjör vid ITN, forskning om cellmembranförankrade ledande polymerer.
  • Yizhou Yang för forskning om kovalenta organiska ramar för elektrokemisk transistor.
  • Jie Zhou, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, för syntesstrategier för tvådimensionella övergångsmetaller (MBene) och deras tillämpningar för energiomvandling.

Projektbidrag

Utöver etableringsbidragen beviljades också 17 projektbidrag på mellan 3,8 och 5,2 miljoner kronor.

Flest bidrag – tio – gick till IFM-foskare: Igor Abrikosov för att avslöja funktionaliteten hos nya material upptäckta under extrema förhållanden, Daniel Aili för projektet REFRESH: Reorganisering av friflytande suspenderade hydrogelfilament för avancerad biofabrikation, Björn Alling för bemästrande av kopplade spin-gitter-fenomen för design av nya magnetokaloriska legeringar, Per Hammarström för forskning om spridning av proteinaggregering i sjukdomar, Lars Hultman som ska utforska nyligen upptäckta Guldén (2D-guld) och försök att skapa Iridiumén samt Platinumén, Peter Nilsson för utveckling av spårarmolekyler för diagnostik och behandling av nervsjukdomar och bakterieinfektioner, Plamen Paskov för att undersöka termiska egenskaper av halvledare med ultrastora bandgap, Henrik Pedersen för chiptillverkning nerifrån och upp med så kallad e-CVD, Johanna Rosén för ett forskningsprojekt om tvådimensionella material från teori till syntes samt Sergey Simak för forskningsprojektet Entropins kraft: Dynamiskt oordnade fasta ämnen som avancerade energimaterial.

Tre institutioner fick två projektbidrag var. Vid ITN beviljades Reverant Crispin bidrag för forskning om ledande polymerelektroder för flödesbatterier av vanadium och Klas Tybrandt för ett projekt om nanomaterialbaserade töjbara ledande hydrogeler.

Vid Matematiska institutionen beviljas Magnus Herberthson bidrag för forskning om vävnadskaraktärisering med invarianter hos högre ordningens tensorer och Torbjörn Larsson för datadriven automatisk dosplanering av brachytherapi för krävande cancerbehandlingar.

Och vid Institutionen för systemteknik beviljades Jan-Åke Larsson bidrag för projektet Kvantkontextualitet bortom Pauligruppen som resurs för kvantdatorer samt Erik G Larsson för forskning om fasinriktning i storskaliga antennsystem.

Slutligen beviljades Gunnar Cedersund vid Institutionen för medicinsk teknik bidrag för utveckling av digitala tvillingar för prevention och behandling av kardiometabola sjukdomar.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett f枚rv氓nat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp m盲nniskor som sitter p氓 en tr盲b盲nk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från 糖心直播s universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som kn盲b枚jer framf枚r en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.