– Vår studie visar att underhåll av kommunal infrastruktur ofta prioriteras kortsiktigt och främst utifrån ekonomiska ramar, snarare än utifrån långsiktiga behov, säger Robert Jonsson från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och en av forskarna bakom rapporten.
Att planera och säkra underhållet av vägar och vatten- och avloppsnät är ett komplext uppdrag. Kommunerna står inför många, ofta konkurrerande, prioriteringar där underhållet får stå tillbaka för andra angelägna frågor som skola, vård och omsorg. Långsiktiga beslut ska fattas samtidigt som politiska styren kan skifta och riktningar ändras. Kommunerna verkar också i ett i ett flernivåsystem där ansvar, regelverk och finansiering är fördelade mellan olika nivåer, vilket kan skapa ytterligare samordningsutmaningar.
Hur prioriteras underhåll av vägar och vatten i en sådan verklighet? För att ta reda på det har forskarna intervjuat politiker och tjänstepersoner i sju svenska kommuner.
Underhåll blir lätt en förvaltningsfråga
I stort visar rapporten att underhållet av infrastruktur oftast hanteras som en operativ fråga och därmed landar på förvaltningsnivå. Inte sällan handlar det om att laga efter läge, att hantera läckande rör eller potthål när de uppstår.
Den politiska nivån fokuserar i högre grad på den övergripande ekonomin och budgeten. I kommunens långsiktiga ekonomi är underhåll och utveckling av infrastruktur ofta inte en tydligt prioriterad del, och inte heller integrerad i de mål som sätts upp för god ekonomisk hushållning.
– Det gör att långsiktiga underhållsbehov riskerar att hamna i skymundan. Underhåll blir lätt en förvaltningsfråga utan tydlig politisk ägare, vilket försvårar långsiktiga och konsekventa prioriteringar, säger Robert Jonsson.
VA prioriteras mer strategiskt än väg och gata
Men det finns skillnader mellan olika typer av infrastruktur. Vatten och avlopp styrs generellt mer strategiskt än gata och väg.
En förklaring är att de styrs på olika sätt. Vatten och avlopp finansieras genom avgifter och omfattas därför av tydligare krav på långsiktig planering och uppföljning. Gator och vägar är skattefinansierade och saknar motsvarande institutionella ramar.
– Det gör att VA ofta blir mer synligt och strategiskt prioriterat, medan gator och vägar är mer sårbara för kortsiktiga budgetprioriteringar. I praktiken bidrar dessa skillnader till att vissa delar av infrastrukturen styrs mer långsiktigt, medan andra riskerar att hamna i skymundan, säger Robert Jonsson.
Integrera långsiktiga planer i den politiska styrningen
För att stärka den kommunala infrastrukturen behövs långsiktiga underhållsplaner för både VA och gata, menar forskarna. För att få genomslag måste de vara integrerade i den politiska styrningen och gärna inom ramen för god ekonomisk hushållning så att även revisorerna sätter fokus på strategisk tillgångsförvaltning.
– Utan långsiktig styrning riskerar det eftersatta underhållet att bli ett ännu större arv som framtida generationer får betala för, säger Robert Jonsson.
