Ambitioner om minskat bilÄkande möter en vardag pÄ landsbygden dÀr avstÄnden Àr lÄnga och bussen sÀllan gÄr. Utbyggnaden av vindkraft krockar med mÀnniskors relation till naturen. Insatser för minskad köttkonsumtion kan upplevas som en börda pÄ konsumenten och vegetariska skolluncher som en risk för barns nÀringsintag.
HÄllbar omstÀllning Àr nödvÀndig, men sÀllan friktionsfri. En ny rapport lyfter de sÄ kallade skav som uppstÄr nÀr hÄllbarhetspolitik omsÀtts i svenska kommuner.
Ann-Sofie Kall
â OmstĂ€llningen Ă€r sĂ€llan svartvit. Det stĂ„r inte bara mellan konflikt och enighet. DĂ€remellan finns situationer dĂ€r olika intressen, vĂ€rden och mĂ„l skaver mot varandra och dĂ€r det finns anledning att stanna upp, vĂ€nda och vrida pĂ„ frĂ„gorna och diskutera dem. I skaven finns ofta mĂ„lkonflikter som inte har nĂ„gon sjĂ€lvklar lösning. Att synliggöra dem kan vara ett sĂ€tt att fĂ„ upp sĂ„dana frĂ„gor pĂ„ bordet innan motsĂ€ttningarna blir mer lĂ„sta, sĂ€ger Ann-Sofie Kall, forskare pĂ„ Jönköping University.
En frÄga om rÀttvisa
SpÀnningar och motsÀttningar finns inom en rad olika omstÀllningsomrÄden. FrÄn grön industrialisering och digitalisering till vÀxtbaserad kost och sjÀlvförsörjning. Det Àr dock sÀllan enskilda sakfrÄgor som skaver utan snarare mÀnniskors upplevelser av vad som Àr rÀttvist eller orÀttvist.
âI vĂ„rt material ser vi att skavet ofta handlar om att nyttor och kostnader inte upplevs rĂ€ttvist fördelade, eller att de blir omfördelade och innebĂ€r en begrĂ€nsning eller förlust för nĂ„gon. Exempel pĂ„ det senare Ă€r nĂ€r parkeringsplatser tas bort till förmĂ„n för cykelbanor eller torg. DĂ„ kan bilĂ€gare uppleva att de missgynnas, medan fotgĂ€ngare och cyklister gynnas, sĂ€ger Ă sa Svenfelt, forskare pĂ„ Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet.
Anna Nilsen
Vem som fÄr vara med och fatta beslut och definiera problem och lösningar Àr ocksÄ en rÀttvisefrÄga, liksom vilka framtidsvisioner som ges utrymme i beslutsfattandet. Lokalt blir olika vÀrden eller idéer om vad en hÄllbar framtid innebÀr sÀrskilt tydliga och de kan ibland stÄ i konflikt med varandra.
Ofta hÀnger de hÀr olika rÀttvisefrÄgorna ihop.
âÌę En grupp kan till exempel uppleva att den fĂ„r bĂ€ra en stor del av kostnaden för en Ă„tgĂ€rd, samtidigt som den haft smĂ„ möjligheter att pĂ„verka och inte upplever att dess erfarenheter eller vĂ€rden har tagits pĂ„ allvar, sĂ€ger Ann-Sofie Kall.
Kommunerna blir mer Àn genomförare
DÀrför handlar hÄllbar omstÀllning inte bara om att genomföra konkreta ÄtgÀrder och insatser eller om rent tekniska och ekonomiska lösningar, utan lika mycket om att hantera konflikter och motsÀttningar. HÄllbar omstÀllning Àr i grunden en social process.
För kommunerna aktualiserar det frÄgor om hur beslut fattas, vilka perspektiv som ges utrymme och hur omstÀllningens kostnader, möjligheter och risker fördelas. DÀrför Àr det viktigt att kommunerna skapar utrymme för att synliggöra och diskutera de skav som uppstÄr. DÄ kan skaven bli en utgÄngspunkt för lÀrande snarare Àn ett hinder, menar forskarna.
â Vilka pĂ„verkas, vilka vĂ€rden och intressen möts och hur fördelas nyttor och kostnader? Det handlar ocksĂ„ om att ge utrymme Ă„t olika erfarenheter och kunskaper och skapa möjligheter till inflytande. MĂ„let behöver inte vara att alla ska bli överens, utan att kunna diskutera och hantera mĂ„lkonflikter och oenighet utan att de utvecklas till lĂ„sta positioner och polarisering, sĂ€ger Ă sa Svenfelt.
