ֱ

23 november 2020

Professor Eva Hemmungs Wirtén får utmärkelsen Highly Commended Paper för sin artikel "How patents became documents, or dreaming of technoscientific order, 1895-1937". Varje år utser förlaget Emerald de mest exceptionella artiklarna i olika tidskrifter.

Eva Hemmungs Wirtén framför en gul vägg med en glödlampa. Hon leder forskningsprojektet Passim. Fotograf: Anders Norderman

Den prisade artikeln är den första att publiceras inom forskningsprojektet ”Patents as Scientific Information 1895-2010” (PASSIM). Den är publicerad i Journal of Documentation och valdes ut av en jury som en av de mest imponerande artiklarna i tidskriften under 2019.

har utdelats sedan 1993 för att uppmärksamma exceptionella bidrag av författare och reviewers till Emeralds tidskrifter och böcker under föregående år.

En helt oväntad men förstås väldigt uppmuntrande utmärkelse. Som forskare skriver vi ju för att bli lästa och det känns fantastiskt att texten och PASSIMs forskning uppmärksammas i det hav av artiklar som publiceras varje år, säger Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle.

Eva Hemmungs Wirtén leder PASSIM vars forskning handlar om patent som en del av den vetenskapliga infrastrukturen. Projektet är finansierat med 22 miljoner kronor från mest prestigefulla anslag, ֱ Advanced Grant.

Hon är den första och hittills enda svenska kvinnliga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som tilldelats ett ֱ Advanced Grant, en finansieringsform som riktar sig till redan etablerade forskare i världsklass med betydande forskningsinsatser under de senaste 10 åren. Andra LiU-forskare som ingår i PASSIM är Martin Fredriksson, Johanna Dahlin, Isabelle Strömstedt, Mattis Karlsson och Johan Larson Lindal. Fyra ytterligare forskare är verksamma i projektet: José Bellido och Hyo Yoon Kang (University of Kent Law School) samt Björn Hammarfelt (Högskolan i Borås) och Gustav Källstrand (Nobelmuseet).

Läs mer om PASSIM

Mer forskning från Tema Q

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.