Det konstaterar Kristian Petersson frĂ„n LRF och Ola Albrektsson frĂ„n AgroĂrebro. De Ă€r projektledare för Smarta förnybara energilösningar, och presenterade sina slutsatser vid Brunnby Lantbrukardagar 2026.
â Vi ser att intresset för förnybar energi och gĂ„rdsproduktion har ökat kraftigt. Smarta förnybara energilösningar Ă€r ett ambitiöst initiativ. ČŃĂ„±ôet Ă€r att öka den lokala energiproduktionen hos landsbygdsföretag i Ăstra Mellansverige och stĂ€rka energisystem bĂ„de regionalt och pĂ„ företagsnivĂ„, sĂ€ger Kristian Petersson.
En central slutsats Àr att framtidens energilösningar mÄste ses som en helhet.
â BegrĂ€nsningen i dag Ă€r att mĂ„nga förnybara energisystem fortfarande fungerar var för sig. Det gĂ€ller oavsett om det handlar om vĂ€tgas, biogas, fossilfria brĂ€nslen, vindkraft eller solkraft, sĂ€ger Ola Albrektsson.
SjÀlvförsörjande energisystem
Historiskt har lantbruk köpt in diesel och el för förbrukning. Men utvecklingen gÄr mot att gÄrdarna kan producera och hantera stora delar av sin egen energi.
Ìę
Ulrik Svedin
Projektet har kombinerat kunskapsinsamling med praktiska tester inom energieffektivisering, digitalisering och datadriven optimering. Fokus har varit att stötta företag genom tester, nya modeller, kunskapsuppbyggnad och affÀrsutveckling.
KartlÀggning ger bÀttre beslut
OmstÀllningen krÀver investeringar. DÀrför rekommenderar projektgruppen att först kartlÀgga gÄrdens energisystem.
â Var har jag min konsumtion? Var kan jag lagra och producera energi? Hur ser infrastrukturen ut och vilka system kan kommunicera med varandra? Det ger ett bĂ€ttre beslutsunderlag och minskar risken för felinvesteringar.
Solkraft och lagring
Solceller Àr redan vanliga pÄ svenska lantbruk, men utvecklingen gÄr mot system dÀr flera energislag samverkar. Elen blir ocksÄ en rÄvara för annan energiproduktion, exempelvis vÀtgas.
Lagring blir allt viktigare
â NĂ€r det gĂ€ller batterier handlar det nu mindre om effekt och mer om hur mycket energi som ett batteri kan lagra, sĂ€ger Kristian Petersson.
Batteritekniken utvecklas snabbt och anpassas allt bÀttre till nordiska förhÄllanden.
â Man mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n sina behov. Hur mycket energi behövs under natten och hur lĂ€nge vill man klara sig sjĂ€lv? DĂ„ kan batteriet dimensioneras rĂ€tt, sĂ€ger Ola Albrektsson.
Andra intressanta lösningar Àr vattenkylning av solceller dÀr vÀrmen tas tillvara samt termisk lagring i vatten- eller sandlager.
FrÄn traktorn till elnÀtet
MÄnga lantbruk producerar mer solel Àn de anvÀnder under delar av Äret. DÀrför testas nya lösningar för energilagring.
Tillsammans med Traktorarvid utvecklas ett system dÀr en eldriven sjÀlvkörande arbetsmaskin Àven fungerar som energilager. PÄ Hasta gÄrd har maskinens batteri kopplats till elnÀtet sÄ att lagrad el kan sÀljas nÀr den inte behövs pÄ gÄrden.
Gödsel som rÄvara
NÀr elpriserna Àr lÄga blir det allt viktigare att anvÀnda överskottselen till annat.
Biogas Àr redan ett etablerat alternativ, dÀr man först anvÀnder gödsel för biogasproduktion och dÀrefter som biogödsel.
Ny teknik gör det ocksÄ möjligt att tillverka kvÀvegödsel direkt pÄ gÄrden genom att anvÀnda el för att omvandla kvÀve frÄn luften till vÀxttillgÀngliga föreningar.
â PĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet kan man producera kvĂ€ve som en del av den egna energiproduktionen.
VÀtgas, ammoniak och e-brÀnslen
PÄ lÀngre sikt riktas stort intresse mot vÀtgas och ammoniak som energilager.
â Fördelen med ammoniak Ă€r att den Ă€r enklare att lagra Ă€n vĂ€tgas, sĂ€ger Kristian Petersson.
Samtidigt utvecklas teknik som kan höja verkningsgraden vid vÀtgasproduktion. En annan utveckling Àr e-brÀnslen dÀr elektricitet anvÀnds för att tillverka syntetisk bensin eller diesel av koldioxid frÄn luften.
â Man kanske producerar sitt eget drivmedel i smĂ„ enheter pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„ i stĂ€llet för att sĂ€lja el till lĂ„ga priser.
Ekonomin Àr fortfarande en utmaning i omstÀllningen, men projektledarna tror att utvecklingen kan gÄ snabbt.
â Om fem Ă„r kanske forskning och utvecklig har knĂ€ckt koden sĂ„ att det blir lönsamt, sĂ€ger Kristian Petersson.
